Isaac Ouro-Nimini Hansen, utredare på Kommerskollegium med ansvar för immaterialrättsfrågor, digital- och tjänstehandel, följer utvecklingen noga tillsammans med utredarna på Kommerskollegium.

Frågorna de får kommer främst från svenska företag som är exponerade mot USA eller från de som är rädda för vad som händer om de billiga kinesiska produkter som brukade gå till USA kommer till EU.

– Det rör på sig väldigt snabbt med nya utspel varje dag, så konsekvenserna är svåra att överblicka. Men det man kan ta fasta på är osäkerheten. USA är inte längre en pålitlig handelspartner på samma sätt som man varit under många decennier, konstaterar han.

Oron får konsekvenser

Isaac Ouro-Nimini Hansen tror att osäkerheten kommer att få konsekvenser för immaterialrättsstrategin hos företag. Till exempel från vilka företag man väljer att licensiera in teknik ifrån.

– Om det är något företag ogillar, så är det osäkerhet. Har du möjlighet att välja ett stabilt, pålitligt alternativ när du till exempel ska köpa en teknik på licens, då kommer du att välja det.

Företag säljer på de marknader där de tjänar mest pengar. Om fler företag prioriterar EU och Asien före USA, kommer också ett skiftat fokus ske för var immaterialrätts-portföljer byggs upp.

Bilden delas av Charlotta Vink, ordförande för branschorganisationen SEPAF som samlar svenska immaterialrättsföretag:

– En långsiktig konsekvens kan bli att man som företag på grund av oron väljer att inte skydda sin produkt i USA. Det finns ett öppet fönster att lägga till den amerikanska marknaden under en tid, men detta fönster stängs och därefter går det inte att lägga till skydd i USA längre – även om förhållandena skulle normaliseras. Det kommer att rita om kartan för immateriella rättigheter hos företagen.

Användarkrav hotar vid långvarig konflikt

För att få äga ett varumärke, måste du använda det. I USA måste du kunna visa det drygt tre år efter att varumärket publicerats.

– Blir konflikten långvarig kan vi se en parallell till Rysslandsanktionerna där västerländska varumärken nu förfaller, eftersom man inte kan visa att de används. Det här är en högst påtaglig risk.

Hårt tryck på USPTO

En konsekvens av maktskiftet i USA är också sparkravriktade mot det amerikanska patentverket USPTO. Trots avgiftsfinansiering har man fått skrota planer på att anställa 1600 ingenjörer 2025.

Idag tar det ca 18 månader innan ett första föreläggande (att jämföra med Sveriges 6 mån). Det betyder att prioritetsåret hinner gå ut och du måste ta beslut om du ska söka vidare i andra delar av världen innan du fått ett besked från USPTO.

– Att det tar ännu längre tid än idag, gör det till en större risk att välja USA. Samtidigt kan det i vissa fall vara positivt att under den långa handläggningstiden sprida osäkerhet hos konkurrenter. Särskilt i de fall man kanske inte är så säker på att man faktiskt kommer att få patentet, säger Charlotta Vink.

Fokus på minskad sårbarhet

Det kommer att finnas ett ökat tryck för att utveckla europeiska alternativ till tjänster för att minska vår sårbarhet, tror Isaac Ouro-Nimini Hansen, vilket ställer krav på lagstiftarna.

– Många av de amerikanska molntjänster vi köper finns det inte bra substitut för. Vad kan vi göra för att skapa samma klimat som uppmuntrar till innovation som USA har, som lett fram till deras dominans? Har vi rätt ramverk kring immaterialrätten för att göra det?

När man tittar på de globala immaterialrättsliga pengaströmmarna sker ett större flöde in i USA än ut ur landet till resten av världen. Tittar man på tjänstehandeln mellan USA och EU så sker ett större flöde till USA, något som Isaac Ouro-Nimini Hansen menar att USA:s högsta ledning inte tar med i sin kalkyl.

– I retoriken talar man om att det inte är en rättvis handelsbalans mellan EU och USA. Om det är så, beror på hur du räknar. Tittar man bara på varuhandel, som Donald Trump gör, kan det finnas ett underskott. Men inkluderar man tjänstehandel och betalning för immateriella tillgångar så ser det annorlunda ut.

Det är inte otroligt, menar han, att immateriella tillgångar kommer att bli spelbrickor i kommande förhandlingar. Till exempel vad gäller ömsesidighet i ersättning för kreativa produkter, där EU idag betalar USA, men inte tvärt om.

Stabilitet i systemet

Samtidigt poängterar han att det inom immaterialrättslagstiftningen fortfarande finns stabila spelregler, till skillnad från det allt mer oförutsägbara handelspolitiska klimatet.

– Även om handelspolitiken har blivit osäker och politiserad, finns inga indikationer på att det skulle hända kring immaterialrättslagstiftningen, säger Isaac Ouro-Nimini Hansen.

Intervjun gjorde 2025.

Foton: Karina Ljungdahl, Casper Hedberg