Historiskt har patenttrender visat att där pengar finns – där uppstår idéer. Ekonomiska fördelar tycks väcka kreativitet. Skulle man inte tjäna ekonomiskt på att komma på nya idéer kommer sannolikt antalet nya uppfinningar minska.

Det är också dyrt att utveckla och testa nya idéer. Det finns idag inget bättre system på plats för att investerare ska våga satsa på nya idéer i en marknadsekonomi. Utan patentsystemet skulle färre tjänster och produkter komma allmänheten till godo.

Eftersom du får ensamrätt i utbyte mot att du i detalj offentliggör hur uppfinningen fungerar, blir det enklare för andra att vidareutveckla och hitta tillämpningar för ditt patent. Vi slipper uppfinna saker ”som redan finns” på flera olika håll samtidigt om idématerialet delas.

Det finns flera exempel på nationer som har kunnat väcka sin industri till liv genom att få en stärkt immaterialrätt i landet. Indiens kreativa tech-industri blev möjlig genom att man stärkte immaterialrätten och därmed kunde locka investerare och hemvändande ingenjörer.

Det är inte i alla situationer givet att uppfinningar man har tagit fram ska patenteras. Det finns heller inget hinder för att man licensierar användningen till andra så att man kan behålla sin ensamrätt till uppfinningen men ändå göra den tillgänglig för andra att utnyttja.

Det kan också vara immaterialrättsligt smart av ett företag att släppa vissa patent för att gynna utvecklingen mot en standard där man har behållit ett antal nyckelpatent.

Utan möjlighet att äga uppfinningar skulle den med störst ekonomiska muskler ta hem marknaden för nya idéer om det inte fanns något skydd. Det skulle sannolikt missgynna mindre länder som Sverige med stark innovationskraft. Med patent finns även chans för mindre företag och länder att tjäna på sina idéer.

Mindre företag tjänar på att äga sina uppfinningar i de allra flesta fall. De blir mer attraktiva för både investerare och konkurrenter. Även om det finns en ojämlikhet i det rättsliga systemet sett till olika ekonomiska förutsättningar tycks risken för patentintrångstvister verka avskräckande, även för tech-jättar. Det, eftersom en konkurrerent kan köpa upp det mindre bolaget och därmed ärva den juridiska tvisten.

I Europa tittar man på lösningar för att komma runt orättvisan i rättssystemet med till exempel fasta priser för tvister som skulle göra det mer jämlikt.

Det finns inget hinder för den som äger en idé att dela den fritt eller ”låna ut den” genom licenser. Patentsystemet skapar förutsättningar för den som uppfunnit något att hinna bygga upp ett företag kring sin idé både genom att ha tid på sig och genom att kunna locka finansiärer via sina immateriella rättigheter som patent och registrerad design eller varumärken.

Patentsystemet är ett globalt juridiskt system som styrs av internationella överenskommelser, till exempel Paris-konventionen från 1883. Skulle Sverige eller EU välja att ställa sig utanför det och börja göra intrång på andras patent kan man anta att vi skulle drabbas av sanktioner till exempel.

Utan möjlighet att äga uppfinningar skulle den med störst ekonomiska muskler ta hem marknaden för nya idéer om det inte fanns något skydd. Det skulle sannolikt missgynna mindre länder som Sverige med stark innovationskraft. Med patent finns även chans för mindre företag och länder att tjäna på sina idéer.

På PRV är det ett 110-tal civilingenjörer med vidareutbildning till patentingenjör som handlägger patentansökningar. Många har flerårig erfarenhet från olika tekniska områden i näringslivet innan de kom till PRV och flera har doktorerat. Vi har även en handfull jurister som är behjälpliga i frågor kopplade till patent.