Immaterialrätt, eller som de flesta säger, IP(R) spelar en stor roll för ett företags ekonomi. Enligt en studie gjord av EPO/EUIPO 2021 (Intellectual property rights and firm performance in the EU), så visar man att företag som äger IPR:er har en högre omsättning per anställd, samt att lönerna i dessa företag är betydligt högre än i företag som inte äger någon IPR. Skillnaden är större i små och medelstora bolag (SME) än i större bolag, och beror även på vilken typ av IPR (patent, varumärken och designskydd) som avses.

I förlängningen kan man därmed dra slutsatsen att ett lands ekonomi mår bra av industrier som baseras på immaterialrätt. Konstigt då att immaterialrätten har fått en sådan undanskymd plats i den svenska utbildningen. Förutom inom vissa delar av juristutbildningen så verkar den vara helt frånvarande. Jag tänker då till exempel på ingenjörsutbildningarna. På min tid läste man inte en enda kurs/poäng i immaterialrätt, och att döma av samtal med nyutexaminerade har detta inte ändrats. Jag förstår att det är mycket som ska in i en ingenjörsutbildning, men om man läser 300 poäng under 5 år för att bli civilingenjör så kan man tycka att åtminstone en grundkurs i immaterialrätt som åtminstone innefattar patent, varumärken och design vore på sin plats. Helst bör man även ta med upphovsrätt och företagshemligheter, även om de i strikt mening inte räknas som IPR:er, men har stor betydelse för de flesta företag.

Ett land som insett värdet av detta är Singapore som i sin IP Strategy 2030 har med utbildning inom immaterialrätt som en speciell åtgärdspunkt (“Build an IA/IP-savvy workforce and base of IA/IP talent”).

Men det är inte bara EPO/EUIPO och Singapore som uppmärksammat immaterialrättens betydelse. Ocean Tomo skrev redan 2010 (och uppdaterade sin studie 2020: Intangible asset market value study) att immateriella tillgångar (“intangible assets”) utgör 90% av värdet bland USA:s 500 största företag. Med andra ord, endast 10% utgörs av materiella tillgångar såsom maskiner, fabriker och råvaror. Tyvärr så behandlas immateriella tillgångar styvmoderligt även inom den ekonomiska redovisningen, där de ofta inte alls tas upp i balansräkningen. Det är alltså svårt för en person som tittar på ett kunskapsföretags balansräkning att bilda sig en uppfattning av vilka värden som finns i företaget. Extra viktigt då att företaget självt förstår värdet av sina tillgångar då de bevisligen spelar en stor roll för lönsamheten.

Det behövs därmed aktörer som förstår värdet av de immateriella tillgångarna och hur dessa skyddas. Behovet är som störst bland små och medelstora bolag, även om det brister även i större bolag. Tyvärr är det inte lätt att få hjälp. PRV har bra information på sin hemsida, men de flesta kommersiella aktörer saknar en helhetssyn när det gäller immateriella tillgångar och man är ofta nischad mot att skriva en patent- eller varumärkesansökan.

Sverige behöver därmed fler aktörer som kan bidra med förståelse hur de immateriella tillgångarna driver affärer och lönsamhet i bolag. Här finns det mycket att göra för de som besitter rätt kunskaper.

/ Per Wendin, IP and Head of Patents, Spotify

Vill du prenumerera på PRV:s Nyhetsbrev för Experter? Anmäl dig här.