Om PRV-skolan

Välkommen till PRV-skolan online! Här ger vi dig grundläggande kunskaper om immaterialrätt på cirka 2-3 timmar.

Målgrupper

PRV-skolan riktar sig till alla som är intresserade av att få grundläggande kunskaper om immaterialrätt. Immaterialrätt är ett inte helt lätt ämne. Vi har valt en nivå som vi tror kan passa personer som är småföretagare eller studenter på universitet och högskolor. PRV-skolan kan vara extra intressant för dig som går en utbildning inom till exempel entreprenörskap, ekonomi, teknik eller design. Även elever på gymnasieskolan kan med viss handledning ha nytta av materialet. Studenter i juristprogram på universitetsnivå bör dock inrikta sig mot mer detaljerad och djupgående litteratur.

Immaterialrätt och abstrakta begrepp

Immaterialrätten handlar enkelt uttryckt om ensamrättigheter till företeelser som man inte kan ta på, det vill säga motsatsen till materiella saker. Det finns olika slags immaterialrätter. En ny teknisk lösning på ett problem kan skyddas genom patent. En logotyp eller annan symbol kan registreras som varumärke. En design på en möbel kan få mönsterskydd. Ett konstnärligt uttryck i form av till exempel musik, litteratur eller bildkonst kan skyddas av upphovsrätt (ibland kallad copyright). Själva rättigheten förutsätter inte att det finns ett fysiskt exemplar av något. Rätten är alltså inte nödvändigtvis knuten till existensen av en sak. Det som olika immaterialrätter har gemensamt är att vissa slags resultat av intellektuellt skapande har ansetts ekonomiskt betydelsefulla och därför skyddsvärda. Det är skälet till att lagstiftaren genom immaterialrättsliga regler har försökt skapa incitament för personer och företag att utveckla de olika företeelserna. Incitamentet består av att den som skapat det skyddsvärda ska få en viss begränsad ensamrätt till detta. Tanken är att entreprenörer, uppfinnare, konstnärer och andra aktörer ska stimuleras att utveckla de skyddsvärda företeelserna. Genom immaterialrätten ska såväl ekonomisk som teknisk och kulturell utveckling stimuleras i samhället.

Vi har försökt använda ett så enkelt språk som möjligt, trots att ämnet immaterialrätt är abstrakt. Men juridik handlar ofta om definitioner av begrepp som inte alltid är så enkla. Vi har därför inte sett det möjligt att rensa bort alla ord som kan uppfattas som juridiska i överkant. Målsättningen har varit att försöka förklara begrepp som är extra svåra. Samtidigt har vi försökt att inte göra texten alltför lång. Detta är naturligtvis en svår balansgång.

Det finns också ytterligare poänger med att lära sig den juridiska terminologin. Du kommer lättare kunna kommunicera med professionella aktörer som du kan behöva ha kontakt med. Du kommer också att få större respekt för dina kunskaper.

Ett svenskt perspektiv

Utgångspunkten är att immaterialrätten gäller nationellt. De flesta rättigheter söks och registreras i varje land för sig. Ett patent som har meddelats i Tyskland av den tyska myndigheten har exempelvis ingen verkan i Sverige. Det finns dock ett antal internationella överenskommelser som har medfört att regelsystemen i många länder liknar varandra mycket. Det finns dessutom flera europeiska överenskommelser både inom och utanför EU som medför att likheterna i Europa är betydande. Vi har dock valt att fokusera på hur systemet ser ut i Sverige, men nämner en del internationella aspekter också.

Pedagogiskt upplägg och disposition

PRV-skolan består av sju kapitel. De första fyra kapitlen handlar om de immaterialrätter som PRV anser är mest centrala och som hör till vårt ansvarsområde. Dessa är patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrätt.

Efter de första fyra kapitlen bör du som läsare ha grundläggande förståelse för de centrala delarna av immaterialrätten. Dessa fyra kapitel har samma upplägg och följande frågor besvaras förenklat:

  1. Vilka företeelser kan man få ensamrätt för?
  2. Vad krävs för att ha/få en ensamrätt?
  3. Vem kan få ensamrätten?
  4. Hur länge gäller en ensamrätt?
  5. Vilka förfoganden kan ensamrättsinnehavaren förbjuda?
  6. Vilket skydd har innehavaren mot liknande företeelser?
  7. Finns några inskränkningar i ensamrätten?
  8. Vilka möjligheter har innehavaren när intrång i ensamrätten sker?
  9. Hur ser reglerna ut internationellt
  10. Varje kapitel avslutas med ett enklare quiz.

Poängen med denna struktur är att de olika immaterialrättigheterna ska kunna jämföras. Det finns både likheter och olikheter.

Det femte kapitlet handlar om vad en innehavare kan göra med sin ensamrätt. Själva poängen med en ensamrätt är de juridiska och ekonomiska möjligheter som innehavet av en immaterialrätt ger.

Det handlar om:

  • möjligheter till samarbete,
  • köp och försäljning av immaterialrättigheter,
  • möjligheten att genom avtal licensiera ut en ensamrätt och tjäna pengar på det sättet
  • möjligheten att hindra andra från att använda det som omfattas av ensamrätten.

Ytterst kan det bli fråga om juridiska sanktioner. Sanktionerna kan vara både offentligrättsliga (till exempel böter eller fängelse) och civilrättsliga (ekonomisk ersättning till rättsinnehavaren).

Detta kapitel ger dig alltså kunskap om hur du kan tjäna pengar på immaterialrätter. Det handlar också om hur du minskar risken att förlora pengar på grund av konkurrenters och andras immaterialrätter.

Det sjätte kapitlet behandlar andra immaterialrättigheter mycket kortfattat. Framför allt betonas företagsnamnsrätten som innehåller regler om att varje företag betecknas med ett individuellt kännetecken (företagsnamn). Företagsnamnsskyddet gäller alltså näringsverksamheten som sådan, medan de varor och tjänster som produceras kan skyddas genom särskilda varukännetecken. Företagsnamnsrätten liknar alltså varumärkesrätten mycket och har av utrymmesskäl kortats ned här.

Det sjunde kapitlet berör närliggande och kompletterande juridiska ämnesområden som liknar immaterialrätten mycket och till viss del överlappar immaterialrätten. Vissa anser att de till och med delvis är immaterialrättigheter. Som exempel kan nämnas marknadsföringsrättens förbud mot bland annat renommésnyltning samt regler om företagshemligheter, sekretess och konkurrensklausuler. Dessa regler kan användas som kompletterande skydd. Slutligen nämns konkurrensrätten som man bör tänka på som motpol till vissa ageranden med immaterialrätter. Immaterialrätten ger innehavaren rätt att hindra andra från att tillverka och använda det som är skyddat. Denna ensamrätt är dock inte oinskränkt. Konkurrenslagstiftningen innehåller regler om att missbruk av dominerande ställning på en marknad är otillåtet. Dessutom kan vissa licensavtal förbjudas om de är konkurrensbegränsande. Utnyttjandet av en egen immaterialrätt måste med andra ord i viss mån balanseras mot kraven på fri konkurrens.

Förenklad genomgång

En aspekt som gör immaterialrätten svår är att det finns huvudregler och undantag från dem. Många av dessa undantag har i sin tur huvudregler och undantag. Eftersom den här genomgången är grundläggande har vi valt att fokusera på huvudreglerna. Vi har också nämnt en hel del av de viktigare undantagen. En text som denna måste vara förenklad. Du kan därför inte förlita dig på att du kan all immaterialrätt efter att ha gått igenom detta material.

Fördjupningsmöjligheter

Det finns många möjligheter att fördjupa sina kunskaper om immaterialrätt. Som tips kan vi nämna den information som framgår på andra ställen på prv.se. PRV genomför en hel del kurser och föredrag och deltar ofta i seminarier och mässor om entreprenörskap i stora delar av landet. 

Litteraturtips:

  •  professor Marianne Levins "Lärobok i immaterialrätt"
  • "Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens" av professorerna Bernitz, Karnell, Pehrson och Sandgren.

Välj helst den senaste upplagan eftersom detaljerna i immaterialrätten ändras ganska ofta. 

Vissa universitet och högskolor har utbildningar inom immaterialrätt även om några kräver att studenterna redan har läst någon grundläggande juridisk kurs.