Film: Upphovsrätt

Upphovsrätten är mer aktuell än någonsin. Allt innehåll vi konsumerar och producerar på internet har koppling till upphovsrätt.

Introduktion

Upphovsrätten ger konstnärer, fotografer, författare och andra kreatörer ensamrätt att bestämma över hur deras egna verk får framföras, spridas och visas. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovspersonens död.

Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, eller upphovsrättslagen som den vanligen kallas, är från 1960 och på den tiden ansågs upphovsrätt ofta vara till för de ädla konsterna som skönlitteratur, musik och bildkonst. Idag omsätter upphovsrättsliga verk mångmiljardbelopp och upphovsrättsliga verk är ofta en integrerad del av mycket som vi dagligen stöter på. Vi översvämmas av intryck i vår vardag från företeelser som kan vara upphovsrättsligt skyddade. I butiker, restauranger och caféer strömmar inspelad musik som skapats av kompositörer, spelats in av musiker och marknadsförts av musikförlag och/eller skivbolag. På teatrar och klubbar framförs pjäser och musik live. Många produkter är idag formgivna på ett originellt sätt för att tilltala konsumenter. Vi nås av budskap genom radio, TV, tidningar och internet. De flesta har tillgång till datorer som ger fantastiska möjligheter till information av olika slag. Datorprogram används som underhållning i form av exempelvis spel, men används också som arbetsverktyg i nästan alla branscher. Datorer och internet har påverkat våra liv och i sociala medier överförs enorma mänger av information i form av bland annat bilder, filmer, musik och texter. Allt detta aktualiserar frågor om upphovsrätt och vissa till upphovsrätten närstående rättigheter.

4.1 Vad kan skyddas av upphovsrätt?

Upphovsrättslagen reglerar vilka olika typer av företeelser som kan vara aktuella för upphovsrätt. Uppräkningen är lång och omfattar ganska skiftande företeelser. Texter, datorprogram, musik, teater, film, fotografier, byggnadskonst och brukskonst (formgivning/design) räknas upp, men dessa kategorier är inte heltäckande. Även andra typer av intellektuella prestationer kan få upphovsrättsligt skydd. Inom många företag produceras mycket som kan ha upphovsrättsligt skydd utan att de inblandade aktörerna är medvetna om det. Det är därför en god idé att försöka analysera vad som skapas och utreda om det skapade kan ha upphovsrättsligt skydd. Tänk på att även andra aktörer kan ha upphovsrättsligt skydd.

Närstående rättigheter

Utöver det som ofta kallas "den egentliga upphovsrätten" ger upphovsrättslagen skydd också för ett antal företeelser som benämns "närstående rättigheter". De närstående rättigheterna kan gälla till förmån för utövande konstnärer (artister), producenter av film och musik, radio- och TV-företag, framställare av s.k. databaser (sammanställningar av information) och fotografer. Notera alltså att datorprogram och databaser anses vara olika företeelser, vilket kan bli mycket komplicerat. Inom området för datorer, datorprogram och databaser råder en stor begreppsförvirring bland annat på grund av snabb teknikutveckling, vilket gör att du bör tänka till ordentligt inom hela IT-området. Fotografier kan skyddas av både upphovsrätt och den närstående s.k. fotografirätten. Detta gör att du även bör vara lite extra uppmärksam på fotografier.

Skillnaden mellan den egentliga upphovsrätten och de närstående rättigheterna är ibland stora men ibland bara teoretiska. Det gäller dock att vara uppmärksam. Vi kommer här att fokusera på det som utgör den egentliga upphovsrätten.

4.2 Vad krävs för att något ska ha upphovsrätt?

Alla texter, låtar eller målningar är inte upphovsrättsligt skyddade. Det som krävs för att t ex en låt ska omfattas av upphovsrätt är att den anses vara ett verk i lagens mening. Med begreppet "verk" menas då att låten är tillräckligt originell. Det kan bli svåra bedömningar i enskilda fall, men många anser att kravet på originalitet är ganska lågt ställt. Ofta sägs om något som är tillräckligt originellt att det har "verkshöjd". Exempel på alster som Högsta domstolen ansett ha verkshöjd är formgivningen av ficklampan Mini Maglite (lampans utseende), en teckning av Gotland (som innehöll många ganska enkla detaljer) och en tämligen enkel fiolmelodi (Drängarnas sommarplåga "Om du vill bli min fru" gjorde intrång i Landslagets låt "Tala om vart du ska resa" som ansågs vara tillräckligt originell).

En viktig princip är alltså att det är originaliteten som ger skyddet. Kvalitet är inte relevant för frågan om ett upphovsrättsligt skydd finns, vilket många blir förvånade av. En annan sak är att kvalitativa skapelser oftast också är tillräckligt originella.

Upphovsrätt uppkommer direkt genom skapandet. Det behövs alltså ingen registrering hos någon myndighet eller en notarius publicus. Genom ett antal internationella överenskommelser gäller dessutom upphovsrätten i många länder direkt.

De närstående rättigheterna har andra krav som inte förutsätter verkshöjd. Som exempel kan nämnas att fotografier är skyddade som närstående rättighet oavsett originalitet.

4.3 Vem innehar upphovsrätten?

Utgångspunkten är att det är "den som skapat" ett verk som blir innehavare av ensamrätten. Skaparen av verket kallas ofta upphovsman eller upphovsperson, oavsett kön eller ålder.

Är det en enda person som t.ex. skrivit en bok är det lätt att avgöra vem som är upphovsperson. Betydligt mer komplicerat blir det om det är flera som skapar ett verk tillsammans, t.ex. ett band som jammar ihop en låt, eller ett team som skriver ett manus till en film tillsammans. Upphovsrätt går till stor del att avtala om och det är i sådana situationer väldigt bra att försöka reglera i avtal vad som ska hända med verket, helst i ett tidigt skede. Upphovsrättslagen löser tyvärr inte dessa problem särskilt väl.

Många verk skapas av personer inom ramen för deras anställning. Till skillnad från vad som gäller för arbetstagares uppfinningar (se 1.3) finns ingen generell lagreglering om att arbetsgivaren har rätt till sådant som anställda skapar och som kan vara föremål för upphovsrätt. Det är därför lämpligt att i kollektivavtal, anställningsavtal eller annat avtal skriva in under vilka förutsättningar upphovsrätten övergår till arbetsgivaren. Annars riskerar denne att först behöva betala lön för att få en text skapad och att sedan betala ytterligare för att kunna använda materialet. När det gäller datorprogram finns särskilda regler för de fall arbetstagare skapar datorprogram i tjänsten. Finns det inget avtal som säger något annat blir arbetsgivaren innehavare av rättigheten till datorprogram.

Om inhyrda konsulter anlitas bör företaget/uppdragsgivaren tänka på att konsulter inte är anställda. Upphovsrättsliga frågor bör därför regleras i avtal. Upphovsrättslagens specialregel om datorprogram gäller inte i relationen konsulter-uppdragsgivare.

Liknande problematik gäller för de närstående rättigheterna.

4.4 Hur länge gäller upphovsrätten?

Upphovsrätt gäller, förenklat, i 70 år efter upphovspersonens död.

De närstående rättigheterna har olika skyddstider som normalt är kortare än för den egentliga upphovsrätten.

4.5 Vilka förfoganden med verket kan förbjudas?

Själva poängen med att ha en ensamrätt är att ha möjlighet att styra över hur verket ska användas. Som för andra immaterialrätter är upphovsrätten en så kallad negativ rättighet, vilket innebär en möjlighet att hindra andra från att använda verket på olika sätt. Däremot har en upphovsrättsinnehavare inte alltid rätt att själv förfoga över sitt eget verk hur som helst. Upphovspersonens eget förfogande av ett verk kan vara otillåtet om det strider mot annan lagstiftning (t ex utgöra hets mot folkgrupp eller olaga hot).

De aktuella förfoganden (eller ageranden) som upphovspersonen kan hindra andra från är att (1) framställa exemplar av verket och att (2) göra det tillgängligt för allmänheten.

För en framställning av exemplar kan det räcka med att delar av verket framställs. I datorer framställs ofta exemplar tillfälligt. Sådana exemplar räknas också juridiskt. När datorer används blir frågor om framställning av exemplar ofta svåra.

Verk görs tillgängligt för allmänheten på fyra sätt: Överföring till allmänheten (via t ex internet, radio eller TV), offentligt framförande (inför en publik), spridning av (fysiska) exemplar och visning av (fysiska) exemplar.

Det pågår en intensiv debatt om uppladdning, nedladdning och fildelning av t ex musik och film på internet. Notera att det som huvudregel krävs samtycke för att ladda ned ett verk till sin dator (framställning av exemplar) och att dela med sig av verk till andra (överföring till allmänheten).

Inom upphovsrätten finns också något som kallas "den ideella rätten". Den ideella rätten innebär att upphovspersonen ska nämnas i samband med att ett verk görs tillgängligt för allmänheten. Dessutom får andra inte ändra ett verk eller använda det i ett sammanhang som anses kränkande för upphovspersonen. Detta slags ideella rätt kan som huvudregel inte skrivas bort i avtal.

Generellt sett gäller liknande principer för de närstående rättigheterna.

4.6 Hur lik måste någon annans företeelse vara för att göra intrång?

Det är inte bara rena kopior av någons verk som omfattas av ensamrätten. Även översättningar och bearbetningar till andra konstformer omfattas av det upphovsrättsliga skyddet. Frågan är om utformningen är tillräckligt lik. Detta är ofta en svår fråga att avgöra och bedömningen är ofta ganska subjektiv. Det är problematiskt att dra paralleller från ett fall till ett annat.

Upphovspersonen har inte ensamrätt till de tankar, principer, faktauppgifter och idéer som ligger till grund för ett verk. Ensamrätten omfattar endast utformningen. Vid tvist gäller det ytterst att avgöra om den andre aktören skapat något tillräckligt nytt och självständigt. Den som skapat något tillräckligt nytt och självständigt har inte gjort något intrång. Ofta nämns att skyddsomfånget är snävt, d v s att det krävs ganska lite för att någon ska anses ha skapat något nytt och självständigt. Det är tillåtet att inspireras av någon annans verk, men inte att plagiera.

Liknande principer gäller ofta för de närstående rättigheterna även om det finns flera undantag.

4.7 Vilka inskränkningar finns i ensamrätten?

Upphovsrätten är det immaterialrättsliga område som har flest inskränkningar. Det finns alltså undantag som innebär att vissa åtgärder med skyddade verk kan vara tillåtna. Ensamrätten balanseras mot en lång rad andra mycket viktiga intressen i samhället.

Som exempel på sådana andra intressen kan nämnas yttrande- och informationsfriheten som anses vara grundläggande mänskliga rättigheter. Upphovsrätten har balanserats mot dessa mycket viktiga intressen genom att tankar, fakta och idéer inte skyddas av upphovsrätt utan att endast utformningen skyddas. Andra får alltså förmedla samma idéer men får göra det på ett annat sätt.

Dessutom kan nämnas skyddet av den privata sfären, undervisningsskäl, biblioteksverksamhet, forskningsbehov, hjälp till personer med funktionshinder, konkurrenshänsyn, omsättningsintressen och rätten att citera. Det finns många exempel på inskränkningar som räknas upp i lagen. Finns det en tillämplig inskränkningsregel så kan alltså inte rättighetshavaren hindra aktörer från att agera. Inskränkningsreglerna innehåller ofta många förutsättningar, så det gäller att läsa dessa noggrant. Det gäller också att vara noga med att undersöka vilka förfoganden som inskränks.

De närstående rättigheterna hänvisar till vissa inskränkningsregler. Kontrollera noggrant vilka som är tillämpliga i det enskilda fallet.

4.8 Möjligheter vid upphovsrättsintrång?

I kapitel 5 kan du läsa om vilka möjligheter som rättighetshavaren har om någon annan använder sig av rättigheten. Möjligheterna liknar varandra mycket inom de olika immaterialrättsliga lagarna.

4.9 Upphovsrätt internationellt

Upphovsrätten sticker ut lite från de andra immaterialrättsliga lagarna. Visserligen gäller bara den svenska upphovsrättslagen i Sverige men framförallt Bernkonventionen har medfört att skyddet uppkommer formlöst och aktörer från andra länder får inte diskrimineras. Därmed uppkommer upphovsrätt om förutsättningarna är uppfyllda automatiskt enligt väldigt många länders lagstiftning samtidigt. TRIPs-avtalet har också medfört att många länders lagstiftning liknar den svenska.

Den största påverkan på vår svenska lagstiftning de senaste åren har EU haft genom ett antal direktiv. Detta betyder att den svenska lagstiftningen till stor del liknar den i andra EU-länder.