Det finns också andra immaterialrättigheter. Detta kapitel handlar om ensamrätt till företagsnamn, växtsorter och kretsmönster. Denna lista är dock inte heller uttömmande.

6.1 Företagsnamn

Företagsnamn är en benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet.

Lagen om företagsnamn liknar varumärkeslagen mycket (Se kapitel 2). Samlingsnamnet för det som rättigheten omfattar benämns näringskännetecken. Näringskännetecken kan bestå av företagsnamn (särskilt företagsnamn) och sekundärt kännetecken. 

Ett företagsnamn kan ha flera funktioner. Det kan dels fungera som ett näringskännetecken genom att utgöra ett kännetecken för en viss verksamhet, men det kan även förhålla sig så att företagsnamnet endast har funktionen att det identifierar en viss näringsidkare.

Näringskännetecken skyddas av ensamrätt genom registrering eller inarbetning. Notera att innehavaren av ett näringskännetecken automatiskt har ensamrätt till kännetecknet också som varukännetecken. Innehavaren av ett varukännetecken har motsvarande ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken (Jämför 2.2). Registrering av näringskännetecken hanteras av Bolagsverket. Beroende på vilken typ av företagsform som registreras så uppstår skyddet i hela eller delar av landet. Skyddet gäller tills det hävs eller upphör att vara inarbetat. Passivitet kan leda till förlust av rättigheten.

Bolagsverket (extern webbplats)

Viktigt att notera är att inför EUIPO är det en förutsättning att det företagsnamnet just används som ett varukännetecken, det vill säga ett kännetecken för att särskilja varor och tjänster, för att det ska erhålla motsvarande skydd.  

Det kan ibland vara svårt att skilja på om det handlar om intrång i ett näringskännetecken eller ett varukännetecken, vilket är något att vara uppmärksam på. Skyddet liknar dock varumärkesrätten när det gäller förfoganderätt (även om det handlar om näringskännetecken), likhetsbedömningar, inskränkningar och sanktioner.

6.2 Växtförädlarrätt

Växtförädlarrätt liknar bland annat patenträtten på många sätt. Växtförädlarrättslagen anger att den som skapar en ny växtsort kan få ensamrätt till den. Skyddet uppkommer genom registrering hos Statens jordbruksverk. Skyddet gäller i 25-30 år beroende på typ av växtsort och förutsätter att årsavgifter betalas.

Kraven för ensamrätt på en växtsort är bland annat att den anses vara ny, särskiljbar, enhetlig och stabil.

Skyddet innebär att andra aktörer inte får använda växtsorter som är identiska, avledda eller inte skiljer sig från den registrerade växtsorten tillräckligt mycket. Den användning som kan förbjudas är bland annat vissa former av att föröka, bearbeta, förvara, sälja, importera eller exportera växtsorten.

Från skyddet undantas utnyttjande som har privata och icke-kommersiella ändamål, experiment och utnyttjande för framställning av nya växtsorter.

Möjligheterna för rättsinnehavare vid intrång är i princip de som angivits i kapitel 5.

Det finns även möjlighet att registrera växtsorter inom EU.

6.3 Kretsmönster

Det finns en lag som skyddar så kallade "kretsmönster för halvledarprodukter". Den som skapar kretsmönstret får skydd direkt genom skapandet. För att få skydd måste dock kretsmönstret vara en egen intellektuell skapelse och att kretsmönstret inte tidigare var allmänt förekommande inom halvledarindustrin. Skyddet gäller i 10-11 år efter det första kommersiella utnyttjandet men upphör femton år efter skapandet om det då inte ännu utnyttjats kommersiellt.

Kretsmönsterrätten innebär en ensamrätt att framställa exemplar av kretsmönstret, i kommersiellt syfte importera exemplar av kretsmönstret och att göra exemplar av kretsmönstret tillgängligt för allmänheten.

Skyddet inskränks i undervisningssituationer, för enstaka exemplar framställda för privat bruk samt vid vidareförsäljning av exemplar av kretsmönstret som redan sålts en gång inom EES med samtycke från rättighetshavaren.

För möjligheter vid intrång, se kapitel 5.