Sänkan mäts genom att blod tappas i ett provrör med en tillsats som gör att blodkropparna skiljs från blodplasman. Provröret får sedan stå i 60 minuter medan blodkropparna sjunker till botten (därav ordet sänka) i olika fart beroende på om det finns en inflammatorisk reaktion i kroppen eller inte. Den plasma som bildas över blodklumparna mäts och ger ett millimetervärde som anger graden av inflammation.

Vagga för blodprov underlättar i sjukvården

Barbro har även uppfunnit en vagga för blodprov, Triomix, där provrören skakas om ett bestämt antal gånger. Glasrören med blod och antikoagulantia läggs på vaggans provrörshållare medan denna vaggar fram och tillbaka med en hastighet som kan regleras utifrån olika slags provrör, så att luftbubblan lagom hinner förflytta sig mellan provrörets båda ändar.

Barbro kom på sin idé när hon arbetade som sjuksköterska och själv tog många blodprov. Det kunde bli stressigt när hon var tvungen att vända varje provrör 10-12 gånger för hand, samtidigt som provtagningen fortsatte med ytterligare provrör som behövde vändas. Slarv med blandningen kan resultera i förstörda prover med felaktiga analysresultat och diagnoser som följd.

Blodvaggan används idag över hela världen vid blodprovstagning. Den gör testresultaten vid blodanalyser säkrare och minskar det manuella arbetet för vårdpersonal.

Uppfinningen patenterades i Sverige 1994 och är idag såld till Triolab AB, som var Barbro Hjalmarssons samarbetspartner under utvecklingsprocessen.

 

Barbro Hjalmarssons betydelse för modern medicinteknik

”Blodanalyser är ett av de grundläggande verktygen för att säkerställa rätt diagnos på patienten.

Därför är TriomiX en milstolpe i modern medicinteknik, då den kvalitetssäkrar blodprovet och underlättar för provtagningspersonalen.”

- Fredrik Brandt, VD, Triolab

 

SE 500613 – 1994:

Blandningsapparat omfattande en för mottagning av provtagningsrör avsedd blandningsplatta, som bibringas en vaggningsrörelse av viss frekvens

Registrerat nationellt varumärke: 0264638

Källa

Jonason Margareta (1999) Kvinnliga uppfinnare. Skrift från Nutek. Alfa Print, Sundbyberg.
Daedalus 2005, Tekniska museets årsbok. Årgång 73.