Myndigheter med ett gott anseende kan på ett trovärdigt sätt prata med allmänheten. Deras råd blir lyssnade till, inte ifrågasatta. Dess medarbetare behöver inte förklara och försvara sin arbetsgivares aktiviteter och det blir lättare att rekrytera nya kollegor.

Årets ranking över svenska myndigheters anseende berättar också hur bilden i redaktionella och sociala medier spelar roll. Vi förklarar vad som driver anseende och vad som sänker det.

• Sex myndigheter har ett signifikant högre anseendeindex än i 2022.
  Försvarsmakten står för den största ökningen, sannolikt med starkt bidrag från en ökad synlighet kopplat till kriget i Ukraina och ett ökat stöd för svenskt NATO-medlemskap. Det gör att myndigheten uppfattas mer relevant än tidigare.
  Försäkringskassan presterar sitt högsta anseendeindex någonsin. 
• Lika många, sex myndigheter, har signifikant lägre anseendeindex än i fjol.
  Riksbanken står för årets största nedgång, vilket anades redan i samband med Förtroendebarometern som släpptes i mars. Exemplet Riksbanken visar att allmänheten i viss utsträckning ”röstar med plånboken”, att de straffar den myndighet som tvingas fatta beslut (i Riksbankens fall en höjd ränta) som har en negativ direktpåverkan på den egna privatekonomin. 

Landets myndigheter är en viktig del av vår demokrati och tron på samhället. Hur allmänheten tycker att de fungerar är en central del av en fungerade demokrati. 

Resultatet i Anseendeindex Myndigheter 2023 visar sammantaget att undersökningen är ett relevant och pålitligt mätinstrument för att spegla allmänhetens samlade uppfattning om de mest kända myndigheterna i Sverige.

Undersökningen avser anseendet för de 46 mest välkända myndigheterna. Totalt finns runt 340 myndigheter i Sverige, enligt regeringen.se. Deras uppgift är att hjälpa regeringen att genomföra det som har bestämts.

Anseendeindex Myndigheter 2023 - Kantar Public