Bioteknik och etik
Enligt patentlagen kan uppfinningar vars utnyttjande strider mot allmän ordning eller god sed inte patenteras. Följande exempel tas upp i lagen:
- Förfaranden för kloning av mänskliga varelser
- Förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller
- användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål
- förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos djur som kan förorsaka dem lidande, utan att det medför några påtagliga medicinska fördelar för människor eller djur
Etisk bedömning utifrån hur uppfinningen kan utnyttjas
När vi granskar en uppfinning enligt patentlagen gör vi en bedömning av hur en uppfinning utnyttjas i samhället. En uppfinning är patenterbar om den har någon etiskt godtagbar användning, även om samma uppfinning skulle kunna användas på ett oetiskt sätt.
Patentsystemet är till för att stimulera teknisk utveckling, inte för att styra den. Det finns andra lagar som ska reglera att uppfinningar inte utnyttjas på ett oetiskt eller rent av brottsligt sätt.
Exempel på etisk bedömning
Ett exempel på en uppfinning där man gjort en etisk bedömning är sprängmedel. Sprängmedel kan vara till stor nytta och är därmed patenterbar. Att det finns en potentiell tillämpning för sprängmedel som är oetisk innebär inte att sprängmedel, generellt, är undantaget från patenterbarhet. Men sprängmedel kan också användas i till exempel brevbomber. En patentansökan som specifikt gäller utnyttjandet av brevbomber har inte någon etisk godtagbar användning och är därför inte patenterbar.
De undantag från patenterbarhet som står i patentlagen, samt punkterna ovan, har angetts för att respekten för den mänskliga värdigheten ska säkerställas och för att djur inte ska förorsakas onödigt lidande. Sådana uppfinningar kommer därför alltid anses strida mot allmän ordning och god sed oavsett hur uppfinningen används.
Exempel på undantag
Ett exempel på uppfinningar som är undantagna från patenterbarhet är de som har att göra med användning av så kallade embryonala stamceller.
Embryonala stamceller tas 4-5 dagar efter befruktningen. De kan utvecklas och ge upphov till alla celltyper som finns i människokroppen. De är därför en mycket attraktiv källa till celler som kan användas för cellbaserade behandlingar av sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom, diabetes med mera.
Patentlagen säger att "användning av mänskliga embryon för industriella och kommersiella ändamål" ska undantas från det patenterbara området. Därför är metoder som använder mänskliga embryon, exempelvis för framställning av embryonala stamceller, inte patenterbara.
Länkar
Patentlagen (extern webbplats)
The ethics of patenting DNA, Nuffield Council on Bioethics (extern webbplats)