1 BESKRIVNING
1.1 Allmänt om beskrivningen
1.2 Beskrivningens allmänna och speciella del
1.2.1 Användningsområde och industriell tillämpbarhet
1.3 Redogörelse av känd teknik
1.4 Uppfinningens problem och dess lösning
1.5 Beskrivningens tydlighet och patentkravens underbyggnad i beskrivningen
1.6 Ritningar mm.
2 SAMMANDRAG
3 BENÄMNING
4 PATENTKRAV
4.1 Allmänt om patentkrav
4.2 Patentkravens utformning
4.3 Patentkravskategorier
4.4 Självständiga och osjälvständiga patentkrav
4.5 Tydlighet (bestämd uppgift) och tolkning
4.6 Antal patentkrav
4.7 Relationen patentkrav - beskrivning
4.8 Medicinsk användning av kända ämnen eller blandningar av ämnen
5 MIKROBIOLOGISKA FÖRFARANDEN OCH ALSTER
5.1 Allmänt om patentering av biologiskt material
5.2 Definition av begreppet "mikroorganismer"
5.3 Intyg om deposition av biologiskt material
5.4 Patentkrav på mikroorganismer
5.5 Depositionsinstitutioner/-myndigheter
6 SEKVENSLISTOR

---

1 BESKRIVNING

1.1 Allmänt om beskrivningen

Regler för beskrivningen finns i 8 § andra stycket PL, 17 § PK och 6-10 §§ PB.

I 8 § PL föreskrivs att en patentansökan ska innehålla bestämd uppgift om vad som söks skyddat. En ansökan ska innehålla en beskrivning av uppfinningen, även innefattande ritningar om sådana behövs, 8 § andra stycket PL. Beskrivningen måste vara så tydlig att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen.

Beskrivningen ska

• innehålla tydlig och fullständig teknisk information så att en fackman kan utöva uppfinningen praktiskt över hela det begärda skyddsomfånget och

• göra det möjligt för läsaren att förstå uppfinningens bidrag till tekniken.

Beträffande fackmannen och dennes kunskap hänvisas till RL B5:2.3.

1.2 Beskrivningens allmänna och speciella del

En beskrivning ska innehålla en allmän och en speciell del, 6 § PB.

I den allmänna delen, som inleder beskrivningen, ska ingå uppgifter om teknikens ståndpunkt, användningsområde och syfte samt en övergripande beskrivning av uppfinningen.

I beskrivningens speciella del ska ges en närmare förklaring till uppfinningen med utföringsexempel eller utföringsformer, vid behov med hänvisning till ritning.

Om ritningar ingår ska den speciella delen inledas med en samlad figurförteckning. Hänvisningsbeteckningar, referensnummer och dylikt ska stämma överens mellan beskrivning och ritning.

1.2.1 Användningsområde och industriell tillämpbarhet

Hur en ansökan kan tillgodogöras industriellt ska anges i beskrivningen om inte detta på annat sätt tydligt framgår av ansökan, 6 § tredje stycket PB. Denna uppgift ska alltid ingå om uppfinningen avser gensekvenser, 8 § PL och 6 § PB. Se även RL B 5:3.1 "Allmänt om industriell tillämpbarhet".

1.3 Redogörelse av känd teknik

I beskrivningen ska sökanden redovisa känd bakgrundsteknik, det vill säga den teknik som uppfinningen bygger på, se 6 § andra stycket PB. Redogörelsen ska innehålla den teknik som sökanden känner till och som kan anses vara relevant för att förstå uppfinningen och dess förhållande till teknikens ståndpunkt. Därför bör litteratur och särskilt patentdokument som inbegriper närmaste kända teknik inkluderas.

Jämförelser med tidigare känd teknik ska inte göras så att tidigare kända anordningar, produkter eller metoder beskrivs nedvärderande. Inte heller får känd teknik eller uppfinningen enligt ansökan omnämnas på ett sätt som kan vara missvisande. Detta kan exempelvis uppstå om tidigare känd teknik presenteras så att det ger intryck av att den löst mindre del av problemet än vad som verkligen är fallet.

Beträffande tillåtna ändringar i beskrivningen för att införa hänvisningar till känd teknik som framkommit under handläggningstiden, se RL B7:2.1.

1.4 Uppfinningens problem och dess lösning

I beskrivningen ska anges vad som mot bakgrund av teknikens ståndpunkt särskilt uppnås med uppfinningen och de medel som är nödvändiga för detta, så att kombinationen av problem och lösning kan utläsas. Dessa uppgifter ska stämma överens med vad som anges i patentkraven och får bestå av hänvisningar till dessa, se 6 § andra stycket PB.

I beskrivningen ska klargöras både vilket problem uppfinningen avser att lösa och hur problemet löses. För att uppfylla dessa villkor bör bara sådan information tas med som är nödvändig för att klargöra uppfinningen, jämför 17 § PK. Om uppfinnarinsatsen ligger i att inse problemställningen måste detta tydliggöras. Om medlen för att lösa problemet är helt uppenbara när problemet väl är formulerat, kan det räcka med en kortfattad beskrivning av dessa medel. Dock, vid osäkerhet om huruvida vissa detaljer är nödvändiga eller inte bör PRV inte kräva att dessa ska utgå.

Varje teknisk effekt som sökanden anser att uppfinningen bidrar med i förhållande till teknikens ståndpunkt ska anges. Det räcker inte med att i beskrivningen endast omnämna att en viss effekt uppnås utan en fackman ska uppfatta det som sannolikt att den påstådda effekten erhålls vid ett utövande. Därför kan ibland jämförande exempel eller prövningsprotokoll behövas. Beträffande bedömning av uppfinningshöjd se RL B5:2.4 .

Av beskrivningen ska vidare kunna utläsas vilka tekniska särdrag eller kombinationer av särdrag som ger upphov till en viss teknisk effekt, se 8 § PL och 6 § PB.

1.5 Beskrivningens tydlighet och patentkravens underlag i beskrivningen

1.5.1 Villkor för beskrivningens tydlighet och patentkravens underbyggnad

2024-01-01

Sökanden ska formulera sin ansökan så att den uppfyller villkoren enligt 8 § PL och 6 § PB, dvs. så att beskrivningen av uppfinningen är så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen och att uppfinningen är så exemplifierad att patentkraven är tillräckligt underbyggda i beskrivningen.

Båda dessa villkor relaterar till principen att det begärda skyddsomfånget måste motsvara uppfinningens bidrag till tekniken. I de fall där ett patentkrav omfattar utföringsformer som inte gjorts tillgängliga genom ansökan, även med hänsyn tagen till fackmannens allmänna kunskaper, uppstår ofta brister både vad gäller tydlighet och underbyggnad. Villkoret om beskrivningens tydlighet är också viktigt eftersom om det i ett beviljat patent skulle föreligga så stora brister att en fackman inte förmår utöva uppfinningen, kan detta leda till att patentet upphävs eller ogiltigförklaras, se 25 § PL och 52 § PL.

Beskrivningens tydlighet

Generellt ska villkoret om beskrivningens tydlighet anses uppfyllt om fackmannen, med stöd av beskrivningen, sina allmänna kunskaper samt rutinmässiga metoder och analyser kan utöva uppfinningen över hela det begärda skyddsomfånget.

Det måste av beskrivningen uttryckligen framgå åtminstone ett sätt för fackmannen att utöva uppfinningen.

Patent kan bara meddelas på en uppfinning som gjorts tillgänglig för allmänheten. Sökanden kan därför inte räkna med att få skydd för hela det genom patentkraven begärda omfånget om ansökan som helhet bara anger hur en del av skyddsomfånget ska utövas. Det är emellertid inte nödvändigt att ansökan anger exempel som täcker varje möjlig variation inom patentkravens omfång. Ett eller flera representativa exempel tillsammans med en förklaring som anger hur dessa exempel är tillämpbara på patentkravens hela omfång är tillräckligt om fackmannen därmed kan utöva uppfinningen utan orimlig arbetsbörda, jfr RL B1:1.5.2.

Patentkravens underbyggnad i beskrivningen

Patentkraven måste vara underbyggda av beskrivningen för hela det begärda skyddsomfånget och får inte vara omotiverat breda i förhållande till beskrivning och ritning eller uppfinningens tekniska bidrag till känd teknik.

Ett brett skyddsomfång är i sig inget hinder mot patent. Däremot kan ett brett skyddsomfång medföra hinder såsom bristande underbyggnad. De flesta patentkrav anger generaliseringar av ett eller flera utföringsexempel i beskrivningen. I vissa fall kan ett enskilt utföringsexempel vara tillräckligt medan i andra fall kan ett flertal utföringsexempel vara nödvändiga för att uppfylla villkoret om tillräcklig exemplifiering. Graden av tillåten generalisering måste avgöras från fall till fall med hänsyn till teknikens ståndpunkt samt till underlaget i beskrivningen, t. ex. det experimentella underlaget. Därför blir exempelvis ofta graden av tillåten generalisering vid en pionjäruppfinning större än vid en uppfinning som avser vidareutveckling av känd teknik.

Ett begärt skyddsomfång ska inte vara vidare än att det motsvarar utförd uppfinnarinsats, men inte heller så snävt att uppfinnaren berövas det skydd denne har rätt till i utbyte mot att ställa uppfinningen till allmänhetens förfogande. Patentkraven ska tillåtas omfatta alla uppenbara modifieringar, ekvivalenter och användningar som angivits i beskrivningen. I synnerhet om det är rimligt att anta att alla olika varianter som patentkravet omfattar har de egenskaper eller möjliggör den användning som sökanden anger.

Vid patentkrav innehållande funktionella bestämningar måste den i beskrivningen angivna informationen möjliggöra för fackmannen att utan orimlig arbetsbörda uppnå den önskade funktionen inom hela det skyddsomfång som definieras av patentkravet. Det kan vara tillräckligt om beskrivningen bara ger ett enda exempel på särdrag med den önskade funktionen, under förutsättning att en fackman skulle känna till också andra medel som kunde användas för att uppnå samma funktion. Till exempel, ”medel för att känna av vätskenivån i en tank” i ett patentkrav skulle kunna vara tillräckligt underbyggt av beskrivningen bara genom ett enda exempel som anger en flottör, då det är uppenbart för en fackman att exempelvis en tryckgivare skulle kunna användas i stället. Allmänt gäller dock att ett patentkrav inte kan anses vara underbyggt av beskrivningen om hela ansökan ger intryck av att en viss funktion ska uppnås på ett visst sätt, men kravet är formulerat så att det omfattar att funktionen kan uppnås även på andra sätt, eller alla möjliga sätt. Däremot, om det i beskrivningen antyds att även andra sätt att uppnå funktionen är möjliga och det är tillräckligt tydligt hur de skulle kunna utnyttjas för att uppnå funktionen, kan detta utgöra tillräcklig underbyggnad.

Om patentkraven innehåller flera självständiga patentkrav, ska uppfinningarna enligt dessa redovisas i beskrivningen. Även de utföringsformer som sökanden begär skydd för i osjälvständigt patentkrav ska finnas angivna i beskrivningen i den omfattning som är nödvändig för bedömningen av kravet (6 § andra och fjärde stycket PB).

1.5.2 Fackmannens arbetsbörda

Fackmannen ska kunna utöva det patentsökta utan orimlig arbetsbörda.

Vid bedömning av om en orimlig arbetsbörda skulle krävas av fackmannen ska följande faktorer övervägas:

(i) kravens omfattning

(ii) uppfinningens karaktär

(iii) den allmänna kunskapen hos en fackman inom området

(iv) graden av förutsägbarhet inom teknikområdet

(v) hur tydliga och fullständiga anvisningar som ges i beskrivningen, inklusive hänvisningar till känd teknik, och

(vi) den tid och de resurser som krävs för att utföra experimenten liksom karaktären på experimenten, det vill säga om de är rutinmässiga eller går utöver rutinarbete.

Dessa faktorer ska värderas i varje enskilt fall.

1.5.3 Ej tillräckligt tydlig beskrivning – specialfall

Det förekommer patentansökningar där uppfinningen i sig är av sådan karaktär att en fackman med ledning av beskrivningen inte kan utöva den, det vill säga den är inte reproducerbar. Ansökan uppfyller då inte villkoren i 8 § andra stycket PL. Två specialfall av detta är:

a) när ett lyckat utövande av uppfinningen är beroende av slumpen eller tillfälligheter, det vill säga när en fackman som följer givna instruktioner inte med säkerhet uppnår den avsedda effekten vid upprepat utförande av uppfinningen.

Ibland kan det vara acceptabelt att uppfinningen inte är exakt repeterbar vid varje tillfälle. En tillfredsställande andel av genomförda försök måste dock ge det förväntade resultatet vid utförandet av uppfinningen. I dessa fall ska de tillfredställande resultaten kunna särskiljas från de icke fungerande med icke-förstörande metoder.

b) när ett utövande av uppfinningen skulle strida mot väletablerade och accepterade fysikaliska lagar. Detta gäller exempelvis evighetsmaskiner. I sådana fall, när det inte är troligt för en fackman att den påstådda tekniska effekten kan uppnås, kan även den industriella tillämpbarheten behöva ifrågasättas, jämför avsnitt RL B5:3.1 "allmänt om industriell tillämpbarhet".

1.5.4 Upphävd 2024-01-01

1.5.5 Terminologi

Uppgifter om mått, vikt och andra fysikaliska storheter ska anges med enheter enligt SI-systemet. Om sådana uppgifter först anges enligt annat system, ska de dessutom uttryckas i SI-enheter. Temperatur som anges i grader Kelvin ska dessutom anges i grader Celsius, 27 § PB.

I matematiska och kemiska formler ska användas sådana symboler respektive sådana atomvikter och molekyl- eller strukturformler som allmänt används. Endast sådana tekniska termer, tecken och symboler som är allmänt vedertagna inom det aktuella området ska användas, 27 § PB.

Termer som redan har en väletablerad mening tillåts inte ges en annan innebörd om det skapar oklarhet om vad ansökan omfattar. I undantagsfall kan terminologi lånas från ett närbesläktat område. Terminologin måste vara genomgående konsekvent i hela ansökan.

1.5.6 Datorprogram

När det gäller uppfinningar inom datorteknikområdet får inte beskrivningen enbart utgöras av rena datorprogramlistor på programmeringsspråk. Beskrivningen ska, precis som inom andra teknikområden, i stort formuleras på vanligt språk, möjligen med stöd av flödesdiagram eller andra hjälpmedel, så att uppfinningen kan förstås av en fackman som har allmänna programmeringskunskaper. Denne fackman ska dock inte behöva vara specialist inom ett programmeringsspråk. Korta utdrag från datorprogram skrivna på vanligt förekommande programmeringsspråk får förekomma om de hjälper till att illustrera en utföringsform.

1.5.7 Varumärken, fantasiuttryck etc.

I beskrivningen får varumärken endast användas om en vara inte kan anges med någon annan vedertagen benämning. I sådant fall ska karaktären av varumärke tydligt framgå. Är märket registrerat med giltighet i Sverige ska detta anges med symbolen ® eller på annat sätt, jämför 9 § PB.

Fantasiuttryck får inte användas i beskrivningen, 9 § PB. Om en nyskapad eller annan inte allmänt godtagen term måste användas, ska termen förklaras. Beteckning eller måttenhet får inte avvika från vad som är allmänt brukligt, se 17 § PK.

1.5.8 Hänvisningar i beskrivningen

Vid ansökningstillfället ska sökanden redogöra för känd bakgrundsteknik, se RL B1:1.3 . Om ytterligare relevant bakgrundsteknik framkommer under handläggning kan beskrivningen kompletteras i efterhand, se RL B7:2.1.

Känd teknik i form av litteraturhänvisningar bör anges i beskrivningen enligt anvisningar i WIPO Standard ST14.

 1.6 Ritningar m. m.

1.6.1.Ritningarnas form och innehåll

Vad som gäller för ritningars utförande och innehåll anges i 23-25 §§ PB

Ritningen ska visa nödvändiga detaljer för förståelsen av beskrivningen. Detaljerna ska i beskrivning och ritning vara betecknade med motsvarande siffror eller bokstäver.

Andra beteckningar än de som anges i beskrivningen får inte finnas på ritningen. Beteckningar får inte förekomma i större utsträckning än som är nödvändigt för förståelsen av beskrivningen. Ritningen får inte heller innehålla förklarande text, med undantag av korta uppgifter som till exempel "vatten", "ånga" eller "snitt A-B". I blockschema, flödesschema eller elektriskt kopplingsschema får endast sådan förklarande text tas in, som gör dem omedelbart begripliga.

1.6.2 Fotografier

Fotografier tillåts i de fall den patentsökta uppfinningen inte kan åskådliggöras med ritningar.

När dessa inlämnas som en del av en patentansökan är de att jämställa med ritningar och utgör en del av grundhandlingarna. Även om originalfotografierna inte uppfyller tillfredsställande krav avseende reproducerbarhet ska PRV inte kräva in nya fotografier eftersom det finns en uppenbar risk att nya fotografier innebär en otillåten ändring enligt 19 § PK. I sådana fall ska de ursprungliga fotografierna tryckas i befintligt skick.

1.6.3 Modeller mm

Modeller, prov eller liknande får inges för att ytterligare belysa uppfinningen. De återlämnas som regel inte.

När någon påstår sig ha uppfunnit en perpetuum mobile kan PRV kräva att en arbetande modell visas upp. Även i andra tveksamma fall kan PRV begära in en modell, se 28 § PK.

2 SAMMANDRAG

En patentansökan ska innehålla ett sammandrag (8 § PL tredje stycket) med kortfattad (ett riktvärde är högst 150 ord) teknisk information om det som anges i ansökans beskrivning, patentkrav och ritningar sådana de föreligger i grundhandlingarna (18 § PK, 21 § PB). Sammandraget måste bland annat innehålla information om vilket tekniskt problem uppfinningen berör samt principen för lösningen av problemet (18 § PK).

Sammandragets lydelse ska om möjligt fastställas innan ansökan blir allmänt tillgänglig (18 § PK). PRV fastställer sammandraget och kan vid behov, utan att höra sökanden, göra nödvändiga ändringar (15 § PL).

Regler för sammandraget finns i 8 § tredje stycket PL, 15 § PL, 18 § PK och 21, 22, 26-28 §§ PB.

3 BENÄMNING

Ansökan om patent ska innehålla en kort och saklig benämning på uppfinningen (se 2 § andra stycket tredje punkten PK). Med saklig menas att benämningen ska vara informativ med avseende på ansökans tekniska innehåll.

Om den benämning sökanden angett i sin ansökan inte är kort eller saklig ska sökanden föreläggas att ändra benämningen. Intetsägande benämningar som t.ex. "anordning vid fönster" ska undvikas. Handläggaren kan i föreläggandet föreslå en benämning som är kort och saklig, men sökanden måste yttra sig över förslaget.

4 PATENTKRAV

4.1 Allmänt om patentkrav

En ansökan ska enligt 8 § andra stycket PL innehålla bestämda uppgifter om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Patentkraven bestämmer i sin tur patentskyddets omfattning (39 § PL) och det är därmed viktigt att de är tydliga i syfte att inte skapa osäkerhet om vad som patentsöks.

Patentkraven ska dessutom överensstämma med och vara tillräckligt underbyggda av beskrivningen (6 § andra och fjärde stycket PB) samt ange de särdrag, som är nödvändiga för att avsett resultat ska uppnås (12 § PB).

4.2 Patentkravens utformning

4.2.1 Tekniska särdrag

Patentkrav ska definiera uppfinningen i form av tekniska särdrag. Det innebär att patentkrav inte får ange bara en allmän idé eller en princip för att lösa ett problem, utan lösningen måste ta sig uttryck i tekniska särdrag, såsom delar i en maskin, sammansättningen av en kemisk komposition eller steg i en metod. Patentkrav ska heller inte ange kommersiella fördelar eller dylikt, men de får ange syftet med uppfinningen, om detta bidrar till att definiera vad som söks skyddat.

Det är inte nödvändigt att varje tekniskt särdrag uttrycks genom en strukturell begränsning, utan även funktionella särdrag kan ingå, se RL B1:4.5.4.

4.2.2 Ingress och kännetecknande del

Självständiga patentkrav ska enligt 11 § PB vara avfattade med en ingress, som innehåller uppfinningens benämning och uppgift om teknikens ståndpunkt, samt en kännetecknande del, som innehåller det nya och säregna för uppfinningen. Den kännetecknande delen bör inledas med orden "kännetecknad av", men andra formuleringar kan tillåtas så länge det är tydligt vilka särdrag som tillhör den kännetecknande delen.

En annan avfattning av patentkraven kan tillåtas, om särskild anledning finns, exempelvis vid användningskrav eller vid osjälvständiga krav. Uppfinningen kan också vara av sådan karaktär att det vore olämpligt att dela upp kravet i ingress och kännetecknande del, till exempel om det skulle ge en felaktig eller missvisande bild av uppfinningens bidrag till förut känd teknik. Exempel på när en annorlunda avfattning av kraven kan vara lämplig är om uppfinningen utgörs av:

(i) en kombination av flera i sig kända särdrag, vart och ett med lika stor betydelse, där det nya och säregna ligger i kombinationen som sådan.

(ii) en modifiering av, snarare än ett tillägg till, ett känt förfarande, t.ex. genom att utelämna ett steg eller att ersätta ett steg med ett annat.

(iii) ett komplext system av delar som är funktionellt beroende av varandra, där det nya och säregna utgörs av modifikationer av flera av dessa delar eller deras inbördes beroende.

(iv) en ny kemisk förening eller grupp av föreningar.

Om ett enskilt dokument, som t.ex. anförs i ett föreläggande, visar att ett eller flera särdrag i den kännetecknande delen var kända i kombination med samtliga särdrag i ingressen, vid den tidpunkt då ansökan gavs in, ska sökanden uppmanas att flytta detta eller dessa särdrag från den kännetecknande delen till ingressen. Det kan dock tänkas att ett patentkrav avser en ny kombination, och att det finns flera olika möjliga korrekta uppdelningar av kravet i ingress och kännetecknande del. I så fall, och om den uppdelning som sökanden har valt att göra inte är felaktig, ska denne inte uppmanas göra en annan uppdelning, om det inte finns mycket speciella skäl till det.

4.3 Patentkravskategorier

4.3.1 Allmänt om patentkravskategorier

Det finns två huvudtyper av krav, nämligen dels krav avseende ett fysiskt föremål, t.ex. produkt, alster eller apparat, och dels krav avseende ett handlande, t.ex. förfarande eller användning.

Enligt 14 § PK ska en uppfinning om möjligt hänföras till någon av kategorierna alster, anordning, förfarande eller användning.

Det är vanligt att patentkrav inom flera kategorier behövs för att skydda en uppfinning.

4.3.2 Alster och anordning

Denna kategori avser konkreta föremål som karakteriseras genom uppgifter om hur de ser ut eller hur de fungerar. Ett alster eller en anordning är något materiellt med bestämda egenskaper, exempelvis: en maskin, en anläggning, ett fast, flytande eller gasformigt ämne, en substans eller liknande. Ett alster är något som har tillkommit som resultat av en åtgärd. Om man upptäcker ett grundämne som inte tidigare är känt, anses det inte vara ett alster (jfr RL B4:2.2).

Ett alster kan utgöras av en produkt eller en maskin eller ett medel, t.ex. ett verktyg för tillverkning av en produkt. Det utmärkande för en maskin för tillverkning av en produkt ska vara betingat av, men normalt inte karakteriserat av, det som ska tillverkas. En produkt ska om möjligt inte karakteriseras av uppgifter om hur den är framställd utan i stället av uppgifter om hur den är beskaffad.

Beträffande patentkrav avseende en produkt, som är definierad genom sättet att framställa produkten, se 13 § PB och RL B1:4.5.7.

4.3.3 Förfarande

Ett förfarande karakteriseras genom uppgifter om åtgärder eller handlanden, 17 § PB. Förfaranden kan ha olika karaktär. Dels finns det sådana som har ett alster som resultat, t.ex. ett förfarande för att tillverka något, men det finns även förfaranden som inte resulterar i ett alster, t.ex. en mätmetod.

Ett förfarandekrav ska ange ett aktivt handlande. Ett förfarande kan inte karakteriseras av att något sker eller inträffar. Ett förfarande ska alltså inte ange exempelvis att ett hjul roterar, utan att det bringas att rotera. Ett förfarande ska inte ange att temperaturen stiger 100 grader, utan det ska anges att temperaturen bringas att stiga 100 grader. Det aktiva handlandet behöver inte vara ett rent manuellt förfarande, utan kan även vara helt automatiskt.

De element eller maskiner som används för utförande av förfarandet ska i kravet framstå som medel som man använder för att åstadkomma vissa skeenden.

4.3.4 Användning

2019-10-01
Användningskrav är avsedda att tillämpas då ett alster eller ett förfarande är i sig förut känt, men uppfinningen innebär användning av alstret eller förfarandet i ett nytt sammanhang. En användning ska karakteriseras genom närmare uppgifter om alstret (materialet, apparaten etc.) eller förfarandet ifråga och uppgift om för vilket särskilt ändamål alstret eller förfarandet ska användas, se 18 § PB.

Ett användningskrav kan även vara ett självständigt patentkrav i en kravuppsättning där uppfinningen i huvudsak utgörs av ett alster eller ett förfarande.

Ett användningskrav är alltid begränsat till själva användningen, men inte nödvändigtvis till en angiven effekt kopplad till användningen, se RL B1:4.5.14..

4.4 Självständiga och osjälvständiga patentkrav

4.4.1 Allmänt om självständiga och osjälvständiga patentkrav

En ansökan kan innehålla flera självständiga patentkrav, se 15 § PK. Varje självständigt patentkrav kan följas av ett eller flera osjälvständiga patentkrav som beskriver utföringsformer av det i det överordnade självständiga kravet angivna uppfinningsföremålet.

De osjälvständiga kraven placeras närmast efter det självständiga krav de hänvisar till.

4.4.2 Självständiga krav

Ett självständigt krav definierar det blivande patentets skyddsomfång och ska följaktligen självständigt och fullständigt ange uppfinningen, i enlighet med 8 § PL, 14 § PK och 12 § PB. Varje självständigt krav ska prövas med avseende på patenterbarhetsvillkoren. En ansökan får innehålla flera självständiga krav inom samma kategori, så länge ansökan är enhetlig, dvs inte innehåller flera uppfinningar som är oberoende av varandra (10 § PL).

4.4.3 Osjälvständiga krav

Ett krav som inkluderar samtliga bestämningar i ett annat krav är ett osjälvständigt krav. Ett sådant krav ska innehålla en formell anslutning till det/de krav vilkets/vilkas särdrag det inkluderar. Den formella anslutningen kan exempelvis formuleras som

"Anordning enligt patentkrav 1 eller 2 ..." eller

"Anordning enligt något av tidigare krav ...".

Kravformuleringar av typen "Anordning enligt krav 1-7" är i sig tydliga och innebär att kravet inkluderar samtliga bestämningar angivna i krav 1-7 (d.v.s. särdragen enligt krav 1+2+3+4+5+6+7).

4.4.4 Alternativ i krav

Ett krav kan, oavsett om det är ett självständigt eller osjälvständigt krav, innehålla alternativ. Alternativen ska vara av liknande slag och kunna ersätta varandra. Ett krav får inte innehålla så många alternativ att det blir oklart eller svårt att analysera.

4.4.5 Självständiga krav som refererar till ett annat krav eller till särdrag i ett krav av annan kategori

2018-01-01

Ett patentkrav kan innehålla en referens till ett annat patentkrav utan att vara osjälvständigt. Ett exempel på detta är ett krav som refererar till ett krav av en annan kategori, till exempel "Apparat för utförande av processen enligt krav 1 ..." eller "Process för tillverkning av produkten enligt krav 10 ...". Sådana patentkrav kallas ibland sidoordnade självständiga patentkrav.

För denna typ av krav gäller, liksom för alla självständiga krav, att kravet fullständigt och på egen hand måste definiera det patentsökta.
Då en ansökan innehåller ett självständigt patentkrav B som refererar till ett annat självständigt patentkrav A , är det inte nödvändigtvis så att referensen är tillräcklig för att tydligt och fullständigt definiera uppfinningen i krav B, även om krav A i sig är godtagbart.

Exempelvis är ett krav B som (endast) lyder "Apparat för att utföra metoden enligt krav A." alltså inte formulerat i enlighet med 8 § PL och 12 § PB. Ändringen av kategori, från metod till apparat, gör per definition att kravet blir självständigt och då metodstegen inte bidrar med alla sådana särdrag som är nödvändiga för att definiera apparaten måste kravet kompletteras med sådana, så att apparaten blir tydligt angiven.

Ytterligare exempel är självständiga krav B formulerade "Transportsystem innefattande kretsen enligt krav A" eller "Fordon kännetecknat av skruv enligt krav A". Dessa typer av kravformuleringar är i sig godtagbara, men anses oklara om det inte framgår på vilket sätt kretsen ingår i transportsystemet, eller skruven i fordonet.

Innehållet i ett krav av en viss kategori kan till viss grad vara definierat genom särdrag från ett krav av en annan kategori; därför kan en apparat ibland definieras genom sin funktion, förutsatt att apparatens konstruktiva utformning blir tillräckligt tydligt angiven. På motsvarande sätt kan en metod till viss grad definieras i termer av strukturella särdrag hos en apparat som används för att utföra metoden.

Eftersom olika kravkategorier ger olika skyddsomfång ska formuleringen av patentkraven inte lämna något tvivel om vilken kategori respektive krav hänför sig till.

I en patentansökan som beskriver ett lås och en nyckel är ett patentkrav som beskriver den ena delen och refererar till den andra, samarbetande delen inte ett osjälvständigt krav ("Nyckel för användning i låset enligt krav 1 ...").

Om en uppfinning enligt ett första självständigt krav har nyhet och uppfinningshöjd innebär detta inte nödvändigtvis att en uppfinning enligt ett andra självständigt krav också uppfyller dessa kriterier, bara för att det andra kravet refererar till det första kravet. Här måste en bedömning göras från fall till fall.

Dock gäller att om en ansökan innehåller ett produktkrav och ett metodkrav för tillverkning av produkten, och produkten är patenterbar, behöver ingen särskild bedömning av nyhet och uppfinningshöjd för metoden göras, förutsatt att metoden ofrånkomligen leder till produkten. Detta gäller också för ett krav som anger användningen av en produkt, om produkten är patenterbar och används med de i patentkravet angivna särdragen.

4.4.6 "Falska självständiga krav"

Patentkrav av samma kategori och som avser samma uppfinningsföremål och inkluderar samtliga bestämningar i ett annat krav ska formuleras som ett osjälvständigt krav, dvs. innehålla en formell anslutning till det/de krav vars särdrag det inkluderar (jfr 15 § PK), för att uppfinningens bidrag till den kända tekniken tydligt ska framgå.

Till exempel ska kravuppsättningen

Krav 1: Dörr innefattande särdrag A + B + C

Krav 2: Dörr innefattande särdrag A + B + C + D

omformuleras till

Krav 1: Dörr innefattande särdrag A + B + C

Krav 2: Dörr enligt krav 1 varvid dörren ytterligare innefattar särdrag D.

4.5 Tydlighet (bestämd uppgift) och tolkning

4.5.1 Allmänt om tydlighet (bestämd uppgift)

2024-01-01

Kravet på tydlighet gäller både för enskilda patentkrav och för patentkravsuppsättningen som helhet. Tydliga patentkrav är av största vikt eftersom patentkraven bestämmer omfånget för det sökta skyddet (39 § PL). Innebörden av patentkraven bör därför så långt det är möjligt direkt framgå av ordalydelsen i patentkravet utan att tolkning med hjälp av beskrivningen är nödvändig. Eftersom olika kravkategorier ger olika skyddsomfång ska formuleringen av patentkraven inte lämna något tvivel om kategori.

Ett oklart ord eller uttryck kan inte användas för att särskilja uppfinningen från teknikens ståndpunkt. Ett skäl till detta är att kravet på tydlighet bland annat syftar till att klargöra på vilket sätt uppfinningen bidrar till känd teknik. Vid bedömning av nyhet kan man därför bortse från oklara ord/uttryck för vilka beskrivningen inte ger en entydig definition, eller som inte har en etablerad definition inom det aktuella teknikområdet (se även RL B5:1.6 - Oklara ord/begrepp eller uttryck).

I fallen där ansökan har brister enligt 8 § PL vilka medför att det inte är möjligt att göra en meningsfull granskning över hela det sökta skyddsomfånget, ska ansökningen granskas i den utsträckning det är möjligt och rimligt (se RL C1:3.4.2 Begränsning p.g.a. att en meningsfull granskning inte kan göras).

4.5.2 Allmänt om tolkning

2024-01-01

Ord och uttryck i patentkraven ska ges samma betydelse och omfång som är brukligt inom det aktuella teknikområdet. Därutöver ska patentkraven tolkas på ett tekniskt rimligt sätt, vilket innebär att betydelsen kan avvika från en strikt bokstavstolkning av ordalydelsen. Om det finns en entydig definition av ord/uttryck i beskrivningen kan tolkningen baseras på den, i annat fall på en etablerad definition inom det aktuella teknikområdet. Observera dock att patentkravet i sådana fall ska omformuleras så att den entydiga definitionen framgår av patentkravets ordalydelse. (Se även RL B5:1.6 - Oklara ord/begrepp eller uttryck.)

Om ett känt begrepp ska förstås på ett sätt som avviker mot vad som är brukligt, till exempel genom att begreppet ges en speciell betydelse i beskrivningen, ska patentkraven, så långt möjligt, formuleras så att denna speciella innebörd tydligt framgår av patentkravens ordalydelse.

4.5.3 Nödvändiga särdrag

2024-01-01

Självständiga patentkrav ska i enlighet med 12 § PB uttryckligen ange alla de särdrag som är nödvändiga för att ett avsett resultat ska uppnås. Speciellt måste de särdrag som skiljer uppfinningen från teknikens ståndpunkt anges.

Särdrag som underförstått får sägas ingå i en generell term (en cykel har till exempel hjul) kan uteslutas.

Om ett patentkrav exempelvis avser ett förfarande för att tillverka ett alster måste förfarandet, när det utförs, ha alstret som slutresultat, annars brister patentkravet i tydlighet.

De flesta patentkrav anger generaliseringar av ett eller flera utföringsexempel i beskrivningen. När det gäller tillåten generalisering av nödvändiga särdrag måste hänsyn tas till fackmannens möjlighet att utöva uppfinningen. Det är tillräckligt om ansökan som helhet beskriver de nödvändiga detaljerna med sådan noggrannhet att en fackman kan utöva uppfinningen. Det är inte nödvändigt att samtliga detaljer som anges i beskrivningen även är definierade i patentkravet. En viss grad av generalisering av nödvändiga särdrag är således tillåten under förutsättning att de särdrag som ingår i patentkravet löser det angivna problemet. Så länge detta är uppfyllt krävs inte en ytterligare begränsning av skyddsomfånget. Detta gäller såväl strukturella som funktionella särdrag.

4.5.4 Önskemål i patentkrav

2024-01-01

I vissa fall definieras ett särdrag genom ett resultat som ska uppnås, dvs. ett önskat resultat, utan att de särdrag som krävs för att det önskade resultatet ska uppnås anges. Ett särdrag som endast definierar ett resultat som ska uppnås omfattar vilket särdrag som helst som åstadkommer det önskade resultatet.

Särdrag som endast definieras genom ett resultat som ska uppnås uppfyller, i allmänhet, inte villkoret om bestämd uppgift om de bara uttrycker det underliggande problemet utan att på något sätt specificera lösningen på detta problem. Särdrag som anger ett önskat resultat kan dock godtas om uppfinningen antingen bara kan uttryckas på så vis eller om den inte kan uttryckas noggrannare på annat vis utan att skyddsomfånget blir onödigt begränsat. Det önskade resultatet måste också vara sådant att det kan verifieras genom test som specificeras i beskrivningen eller är kända av fackmannen, och som inte kräver en orimlig arbetsbörda.

Vidare kan patentkrav inriktade på ett önskat resultat vara bristfälliga på så vis att de saknar nödvändiga särdrag, se 12 § PB samt RL B1:4.5.3.

För specialfallet gällande funktionell definition av ett sjukdomstillstånd, se RL B1:4.5.13.

För funktionella särdrag, se RL B1:4.5.15.

4.5.5 Oklar innebörd av termer och uttryck i patentkrav

4.5.5.1 Relativa uttryck

2020-10-01

Relativa uttryck som ”tunn”, ”bred” eller ”stark” kan medföra en otydlighet eftersom innebörden kan variera beroende på sammanhanget.

Om uttrycket inte har någon väldefinierad betydelse inom teknikområdet (så som exempelvis ”High Frequency” i samband med en förstärkare) bör det om möjligt ersättas med en mer precis formulering från beskrivningen.

Om det inte finns något stöd för en tydligare definition i beskrivningen än den i patentkravet bör uttrycket normalt lämnas kvar i patentkravet, eftersom ett utelämnande i allmänhet skulle leda till en ändring som saknar stöd i de ursprungligen ingivna handlingarna i strid med 13 § PL. Ett relativt uttryck (utan väldefinierad betydelse inom teknikområdet) kan däremot inte tillåtas i ett patentkrav om det är det enda som särskiljer uppfinningen enligt patentkravet från teknikens ståndpunkt.

När användningen av ett relativt uttryck tillåts i ett patentkrav ska uttrycket tolkas så brett som möjligt när kravets skyddsomfång beaktas.

Exempel:

i) Exempelvis särskiljer en ”tunn” metallplåt inte metallplåten från teknikens ståndpunkt: uttrycket definierar inte en objektiv och mätbar tjocklek - en metallplåt är bara ”tunn” när den jämförs med en annan plåt. En metallplåt som har tre millimeters tjocklek är tunn i jämförelse med en plåt som har en tjocklek på fem millimeter, men tjock när den jämförs med en plåt som har en tjocklek på en millimeter.

ii) Ett annat exempel är uttrycket ”en komponent monterad nära fordonets bakre ände”. Den enda begränsningen med ett sådant uttryck är att komponenten är närmare fordonets bakre ände än dess mitt, dvs. komponenten kan vara monterad varsomhelst i den bakre fjärdedelen av fordonet.

 4.5.5.2 Uttryck som ”omkring”, ”ungefär”, ”cirka”, ”väsentligen” och ”huvudsakligen”

2020-10-01

När det gäller uttryck som ”omkring”, "ungefär", ”cirka”, ”väsentligen” och ”huvudsakligen” i patentkrav får en bedömning göras i varje enskilt fall om uttrycken är tillräckligt tydliga i det sammanhang ansökan avser.  Uttrycken kan medföra att skyddsomfånget blir oklart i strid med 8 § PL om uttrycken gör det svårt eller omöjligt att särskilja uppfinningen från känd teknik.

Exempel:

När uttryck som ”omkring”, ”ungefär” och ”ca” anges före ett specifikt värde (t.ex. ”ca 200 °C”) ska värdet tolkas vara så exakt som metoden för att mäta värdet tillåter. Om inga felmarginaler specificeras i ansökan tolkas ”ca 200 °C” ha samma noggrannhet som ”200 °C”. Om felmarginaler specificeras i ansökan måste dessa användas i patentkravet istället för ”ca” eller liknande uttryck.

När uttryck som ”väsentligen” och ”huvudsakligen” används för att beskriva en anordnings utformning ska exempelvis ”väsentligen cirkulär omkrets” tolkas så precist som tillverkningstoleranserna medför (t.ex. att skära i en metall är mer precist än att skära i plast och att skära med en CNC-fräs är mer precist än att skära för hand). Med andra ord, uttrycket ”en bricka med väsentligen cirkulär omkrets” tolkas normalt som ”en bricka med cirkulär omkrets”. Båda uttrycken innebär en bricka vars omkrets skulle uppfattas som cirkulär av en fackman inom teknikområdet.

 4.5.5.3 Icke-begränsande uttryck

2020-10-01

Uttryck som ”företrädesvis”, ”till exempel”, ”såsom”, ”särskilt” eller ”speciellt för” har ingen begränsande verkan på patentkravens skyddsomfång. Sådana uttryck är tillåtna i patentkrav under förutsättning att skyddsomfånget inte blir oklart. De särdrag som följer på ett sådant uttryck ska, om de inte anses oklara, betraktas som icke-begränsande exempel.

Exempel:

I uttrycket ”lösningen upphettas till en temperatur mellan 65 och 85 °C, företrädesvis 80 °C” har uttrycket ”företrädesvis 80 °C” ingen begränsande verkan på patentkravets skyddsomfång.

Uttrycket ”lösningen upphettas till en temperatur mellan 65 och 85 °C, företrädesvis 90 °C” uppfyller inte kravet på tydlighet eftersom temperaturen efter ”företrädesvis” är oförenlig med det föregående intervallet.

 4.5.5.4 Uttryck inom parentes

Text inom parentes får normalt inte förekomma i krav eftersom det kan uppstå oklarhet om skyddsomfånget är begränsat till det som texten beskriver eller inte.

Exempelvis ger följande formulering ett oklart skyddsomfång: "Apparat innefattande en pump (centrifugalpump)... ".

Motsvarande gäller för text som förekommer tillsammans med hänvisningsbeteckningar inom parentes eller istället för hänvisningsbeteckningar inom parentes.

Användning av parenteser i kemiska och matematiska formler är dock tillåtna. Beträffande hänvisningsbeteckningar jmf RL 4.5.10 "Hänvisning till beskrivning eller ritningar".

 4.5.5.5 Varumärken

Varumärken och liknande uttryck får inte användas i patentkraven eftersom det inte kan garanteras att produkten eller funktionen som avses inte ändras trots att namnet bibehålls under patentets giltighetstid. De kan undantagsvis tillåtas om användningen är oundviklig och har en allmänt erkänd specifik innebörd.

 4.5.5.6 "Förut nämnt begrepp"

För att ett patentkrav inte ska vara oklart ska en angivelse i bestämd form i kravet, exempelvis "anordningen", "mobiltelefonen" eller "korkskruven", som regel alltid föregås av en angivelse i obestämd form.

Undantaget är sådana angivelser som får ses som implicit angivna. Exempelvis har en cykel hjul varför det är tillåtet att skriva "hjulen" direkt.

4.5.5.7 - Prepositioner som ”i” och ”vid”

2020-10-01

Patentkrav som använder prepositioner som “i” och “vid” och liknande för att definiera en relation mellan de ingående delarna riskerar att ha ett oklart skyddsomfång.

Exempel:

Ett patentkrav som inleds ”ett cylinderhuvud i en motor innefattandes” eller ”ett cylinderhuvud vid en motor innefattandes” riskerar att vara oklart eftersom det inte framgår om det sökta skyddsomfånget är begränsat till subenheten (cylinderhuvudet) eller om det är helheten (motorn) som söks skyddad. I sådana fall bör patentkravet omformuleras till ”motor innefattande ett cylinderhuvud” eller, om det med hänsyn till 13 § PL är möjligt, ”ett cylinderhuvud för en motor”. Se även RL B1:4.5.9.

4.5.6 Parametrar

2020-10-01

Parametrar är karaktäristiska värden som är mått på mätbara egenskaper (t.ex. smältpunkt, böjstyvhet, resistans) eller värden som kan definieras med matematiska formler. En produkt kan definieras genom dess parametrar endast om det inte i tillräcklig utsträckning går att definiera produkten på annat sätt och förutsatt att parametrarna på ett tydligt och tillförlitligt sätt kan bestämmas, antingen genom anvisningar i beskrivningen eller genom allmänt vedertagna metoder inom teknikområdet. Detta gäller även förfaranden som har särdrag, vilka definieras genom parametrar.

Metod och medel för mätning av parametrar ska normalt även vara inkluderade i patentkravet för att uppfylla villkoret om bestämd uppgift i 8 § PL. I undantagsfall behöver metod och medel dock inte ingå i patentkravet. Detta gäller exempelvis när:

(i) beskrivning av metoden är så lång att dess införande skulle göra kravet oklart eller svårt att förstå, i det fallet bör kravet innehålla en hänvisning till beskrivningen, i enlighet med 20 § PB,

(ii) en fackman vet vilken metod som ska användas, t.ex. eftersom det bara finns en metod eller för att en särskild metod används ofta, eller

(iii) alla kända metoder ger samma resultat (inom ramen för mätnoggrannhet).

Ovanliga parametrar

Ovanliga parametrar är parametrar som inte är vedertagna inom det givna teknikområdet. Två typer av ovanliga parametrar förekommer:

a) en parameter som mäter en egenskap hos en produkt/förfarande där det i det givna teknikområdet finns en vedertagen parameter för att mäta motsvarande egenskap och

b) en parameter som mäter en egenskap hos en produkt/förfarande där parametern inte tidigare använts i det givna teknikområdet.

I fallet (a) leder parametern till att patentkravet är oklart om det inte på ett enkelt sätt går att omvandla parametern till en vedertagen parameter. Det går då inte att göra en relevant jämförelse med känd teknik. En parameter i fallet (b) är tillåten om det från ansökan är uppenbart att en fackman inte skulle ha några svårigheter att mäta parametern och då kunna göra en relevant jämförelse med känd teknik. Det åligger sökanden att visa att en sådan parameter skiljer sig väsentligt från teknikens ståndpunkt.

Exempel på en ovanlig parameter enligt (b)

En ansökan visar att den slipande funktionen hos ett mycket finkornigt sandpapper förbättras om remsor med slipkorn alterneras med remsor utan slipkorn. Patentkrav 1 innefattar en ovanlig parameter av typen (b) som mäter breddförhållandet mellan remsor med respektive utan slipkorn inom en viss längd av sandpappret. En fackman skulle i detta fall utan svårigheter förstå innebörden av parametern och också kunna jämföra den med känd teknik.

4.5.7 Produkter/alster definierade genom framställningssättet (Product-by-process)

En produkt (eller alster) ska om möjligt inte karakteriseras av uppgifter om hur den är framställd utan i stället av uppgifter om hur den är beskaffad.

En produkt kan dock, om betydande definitionssvårigheter finns, karakteriseras även genom uppgifter om dess framställningssätt (product-by-process), i allmänhet i kombination med andra bestämningar för produkten, jfr 13 § PB.

Ett patentkrav som definierar en produkt genom framställningssättet ska betraktas som ett patentkrav för produkten som sådan, med de tekniska särdrag som kännetecknar produkten. Kravet är alltså riktat till produkten per se och avser därmed ett absolut produktskydd.

Produkter som är definierade genom framställningssättet är

patenterbara endast om produkten som sådan uppfyller kraven för patenterbarhet; det vill säga bland annat att den är ny och har uppfinningshöjd. En produkt är alltså inte ny bara på grund av att den framställts med en ny process.

Patentkravet kan till exempel ta formen "Produkt X framställd genom processen Y ". Oavsett om begreppen "erhålls, "erhållbar ", "direkt erhållbar " eller motsvarande formulering används i product-by-process krav är det fortfarande riktat till produkten per se.

Vid bedömning av nyhet är frågeställningen huruvida den patentsökta produkten, karakteriserad genom sitt framställningsförfarande, är identisk med kända produkter. Med andra ord är frågan om framställningsstegen leder till någon egenskap hos den patentsökta produkten som inte återfinns hos kända produkter.

Det åligger som alltid sökanden att påvisa att skillnader beror på "product-by-process"-uppkomna särdrag, och att inkomma med material som styrker påståenden, exempelvis om att förändring av processparametrar resulterar i en annan produkt, till exempel genom att visa att distinkta skillnader finns.

4.5.8 ”Apparat/produkt/komposition för …”, ”Metod/förfarande/process för …”, ”medel/organ för …”

2020-10-01

Tolkning av uttryck som ”Apparat/produkt/komposition för …”

Om ett patentkrav inleds med orden "Apparat för att utföra processen X etc... " ska detta tolkas som en apparat som är lämplig för att genomföra processen X. En förut känd apparat som innefattar alla särdrag i ett sådant patentkrav och som är lämplig för det angivna ändamålet utgör ett nyhetshinder mot den patentsökta apparaten, även om ändamålet inte finns beskrivet i mothållet.

Däremot gäller att en förut känd apparat, som i och för sig innefattar patentkravets samtliga särdrag men som av något skäl inte är lämplig för ändamålet, inte kan anföras mot nyhet.

Samma resonemang gäller för patentkrav som rör produkter avsedda för ett visst ändamål. Om ett krav avser ”en gjutform för smält stål” så ger det vissa begränsningar för gjutformen. Därför skulle en form för iskuber av plast med en mycket lägre smältpunkt än stål inte omfattas av kravet även om den har exakt samma utformning som stålgjutformen. Däremot skulle alltså en produkt som är lämplig för ändamålet vara nyhetshindrande.

Vidare gäller att ett anordningskrav kan formuleras på olika sätt men ändå avse samma anordning, exempelvis är ett krav formulerat som ”mobiltelefonfodral” att jämställa med ”fodral för en mobiltelefon”.

På motsvarande vis ska ett patentkrav som avser en substans eller komposition för en särskild användning tolkas att avse en substans eller komposition som faktiskt är lämplig för den angivna användningen. En känd produkt som vid första anblicken förefaller vara densamma som substansen eller kompositionen i kravet, men som föreligger i en form som gör den olämplig för den angivna användningen, utgör inte ett nyhetshinder. Om den kända produkten är i en form i vilken den i själva verket är lämplig för den angivna användningen, även om denna användning inte beskrivits, så är den nyhetshindrande. Ett undantag från denna allmänna tolkningsprincip är där patentkravet avser en känd substans eller komposition för användning i en icke patenterbar kirurgisk, terapeutisk eller diagnostisk metod, se RL B1:4.8.

Tolkning av uttryck som ”Metod/förfarande/process för …”

 För metodkrav gäller, till skillnad från apparat- eller produktkrav, att kravet inte ska tolkas som att metoden endast ska vara lämplig för användningen utan den angivna användningen ska istället betraktas som ett funktionellt särdrag. Exempelvis, om kravet inleds med orden "Metod för omsmältning av galvaniska lager" ska kravet inte tolkas som att processen endast lämpar sig för omsmältning av galvaniska lager, utan omsmältning ska betraktas som en funktionell egenskap och ”omsmältning av galvaniska lager” definierar därmed ett av stegen i metoden.

Dock måste åtskillnad göras för sådana metodkrav som avser tillverkningen av en produkt men där kravet också anger en tänkt senare användning av produkten. I det fallet ska den nämnda användningen inte ses som ett av stegen i metoden utan tolkas som att metoden ska vara lämplig i samband med nämnda användning. Följaktligen kommer ett mothåll som innefattar samma metodsteg men där nämnda användning inte ingår vara nyhetshindrande om metoden är lämplig för att framställa produkten för den angivna användningen.

Exempel:

I ett fall där kravet avser en metod för tillverkning av skivformigt pappmaterial för galge, men där metodstegen endast beskriver tillverkningssteg för att komma fram till det skivformiga pappmaterialet, utan att ange steg för att erhålla en galge, kan ett mothåll som beskriver samma tillverkningssteg av nämnda pappmaterial men inte omnämner en särskild användning vara nyhetshindrande.

Motsvarande gäller för metodkrav som avser tillverkningen av en produkt men där kravet också anger en teknisk effekt som är en följd av stegen i metoden och som oundvikligen uppstår vid användning av produkten. Uppnåendet av en sådan inneboende effekt ska inte ses som ett steg i metoden utan tolkas som att metoden är lämplig för att ge effekten. Följaktligen kommer ett mothåll som beskriver samma metodsteg vara nyhetshindrande om metoden är lämplig för att ge effekten, även om det inte framgår ur mothållet att effekten uppnås.

Exempel:

a) I ett fall där kravet avser en metod för framställning av en färg som ska förhindra korrosion men där metodstegen endast beskriver tillverkningssteg för att framställa färgen kan ett mothåll som beskriver samma tillverkningssteg och där den framställda färgen också är lämplig för att förhindra korrosion men inte nämner korrosion, vara nyhetshindrande.

b) Om ett krav avser en metod för att tillverka en disktrasa som vid användning motverkar dålig lukt, kan ett mothåll som beskriver samma tillverkningssteg för en disktrasa utgöra ett nyhetshinder även om det inte framgår ur mothållet att den kända disktrasan motverkar dålig lukt.

Tolkning av uttryck som ”medel/organ för …”

Uttryck som ”medel för … (funktion)” utgör exempel på funktionella särdrag och är normalt tillåtna vad gäller tydlighet. Ett i sammanhanget känt särdrag som är lämpligt för att utföra den angivna funktionen förtar nyheten för särdraget. Exempelvis är särdraget ”medel för att öppna en dörr” känt genom en nyckel såväl som genom en kofot eller ett handtag.

Ett undantag från denna generella princip vid tolkning av särdrag på formen ”medel för …” är när särdraget utförs av en dator eller liknande utrustning. I dessa fall ska särdraget inte tolkas som lämpligt för att utföra funktionen utan anpassat/konfigurerat att utföra den angivna funktionen. I praktiken innebär detta att en anordning innefattande medel för att utföra funktionen X tolkas på samma sätt som en anordning innefattande en dator konfigurerad att utföra funktionen X. För att detta särdrag ska anses känt måste ett mothåll visa att funktionen faktiskt utförs av medlet och inte endast är lämplig för ändamålet.

4.5.9 Det patentsökta definieras genom sin relation till annan anordning / annan användning.

2020-10-01

Ett patentkrav avseende en anordning kan definieras genom att ange anordningens relation till en andra anordning, där den andra anordningen inte ingår i det begärda skyddsomfånget. Ett exempel på ett sådant krav är ”ett cylinderhuvud för en motor”, där den första anordningen (cylinderhuvudet) definieras genom hur den är placerad i relation till den andra anordningen (motorn).

Eftersom den första anordningen ofta kan produceras och marknadsföras oberoende av den andra anordningen har sökanden normalt sett rätt till ett oberoende skydd för den första anordningen. Därför tolkas ett sådant krav i första hand som att det inte inkluderar den andra anordningen eller den andra anordningens särdrag. Dessa särdrag begränsar endast kravet på så sätt att cylinderhuvudet ska vara lämpligt att monteras i motorn som beskrivs i kravet, men motorns särdrag är inte begränsande för kravet i sig.

Bara om ett krav utan tvivel avser att skydda en kombination av den första och den andra anordningen, begränsar den andra anordningens särdrag kravets skyddsomfång. I ovanstående exempel, bör kravet i sådana fall formuleras ”motor med ett cylinderhuvud” eller ”motor innefattande ett cylinderhuvud”.

När det har fastställts om ett krav avser att skydda en enda anordning eller en kombination av anordningar, ska kravets lydelse anpassas för att spegla det, annars är kravet oklart. Till exempel, om ett krav avser att skydda en enda anordning är denna anordning ”anslutningsbar till” den andra anordningen; om kravet avser att skydda en kombination av två anordningar är den första anordningen ”ansluten till” den andra anordningen.

Det finns fall där det kan vara tillåtet att definiera dimensioner eller form hos en första anordning genom att relatera till dimensioner eller form hos en andra anordning som inte utgör en del av den patentsökta anordningen, exempelvis om storleken på den andra anordningen är standardiserad. Ett exempel på detta är ett fäste för ett fordons nummerplåt, där fästets ram och fästelementet definierats i förhållande till nummerplåtens yttre form.

Dessutom kan hänvisningar till en andra anordning som inte har en standardiserad storlek vara tillräckligt tydliga i de fall där fackmannen utan svårighet inser det begärda skyddsomfånget för den första anordningen (till exempel en skyddsplast för en höbal, där skyddsplastens längd och bredd och hur den viks definieras med hänvisning till balens omkrets, bredd och diameter). Det är inte nödvändigt att sådana krav innehåller de exakta dimensionerna av den andra anordningen och de behöver inte heller hänvisa till en kombination av den första och den andra anordningen. Att tvingas precisera längden, bredden och/eller höjden på den första anordningen utan hänvisning till den andra anordningen skulle leda till en orimlig begränsning av skyddsomfånget.

Däremot så kan det uppkomma oklarheter om dimensioner eller form relateras till något som inte är standardiserat. Exempelvis är ett patentkrav avseende en skidstav som kännetecknas av att den är längre än personen som ska använda staven oklart, eftersom stavens längd inte är tydligt definierad utan kan variera beroende på åkarens längd. Det är alltså omöjligt att avgöra om en stav som är 180 cm lång faller inom skyddsomfånget.

4.5.10 Hänvisning till beskrivning eller ritningar

Patentkrav ska på egen hand, utan stöd av hänvisningar till beskrivning eller ritningar, definiera det patentsökta. Patentkravet får således inte innehålla formuleringar som "såsom beskrivs" eller "såsom visas på ritningen".

Om särskilda skäl föreligger får dock hänvisas direkt till kurvdiagram eller liknande, som visas på en ritning. Sådana särskilda skäl skulle kunna vara att uppfinningen inte lätt kan definieras antingen genom ord eller genom en enkel matematisk formel. Ett exempel på ett tillåtet undantag skulle vara där uppfinningen omfattar någon egendomlig form, illustrerad i ritningar. Ett annat specialfall är den i vilken uppfinningen avser kemiska produkter där vissa funktioner kan definieras endast med hjälp av grafer eller diagram.

När ritningar förekommer, bör mot ritning svarande hänvisningsbeteckningar anges inom parentes i kravet, för att underlätta förståelsen av patentkraven, se 20 § PB. Hänvisningsbeteckningar inskränker dock inte skyddsomfånget.

4.5.11 Disclaimer

2019-01-01

Ett patentkrav ska normalt ange ett antal nödvändiga särdrag för att definiera en uppfinning. Det är dock tillåtet att begränsa omfattningen av ett krav genom att uttryckligen utesluta ett visst särdrag. En sådan "disclaimer" får användas endast om kravets innehåll inte kan definieras på ett tydligare sätt (8 § PL) genom införande av ytterligare nödvändiga särdrag eller om användningen av positiva särdrag skulle innebära en orimlig begränsning av skyddsomfånget.

En disclaimer avseende något som finns uttryckt i ansökans grundhandlingar, exempelvis en utföringsform, kallas för "disclosed disclaimer". Införandet av en sådan saknar stöd i grundhandlingarna (jmf RL B7:3.1) om det som återstår av kravet efter införandet av disclaimern inte direkt och otvetydigt kan utläsas från ansökans grundhandlingar (EBoA G2/10).

En disclaimer där varken disclaimern i sig eller det undantagna finns uttryckt i ansökans grundhandlingar kallas för "undisclosed disclaimer". Införandet av en sådan är endast tillåtet vid något av följande tre fall (EBoA G1/03, G2/03 och G1/16):

a. För att undgå ett kollisionshinder (jmf RL C1:4.2).
b. För att undvika "accidental anticipation", dvs. nyhetshinder som råkar överensstämma med patentkraven fastän de avser något annat än den tänkta uppfinningen, exempelvis kemiska föreningar som har helt annan effekt.
c. För att ta bort utföringsformer som är undantagna från det patenterbara området (1, 1a, 1b, 1c och 1d §§ PL), exempelvis genom att införa uttrycket icke-terapeutisk.

En "undisclosed disclaimer" får inte undanta mer än nödvändigt för att uppnå nyhet/patenterbarhet. Disclaimern får inte leda till något tekniskt bidrag avseende innehållet i ansökans grundhandlingar. I synnerhet får den aldrig användas för att uppnå uppfinningshöjd eller för att påverka frågan om beskrivningen av uppfinningen är så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen.

4.5.12 Uttrycken ”innehåller/innefattar/omfattar” respektive ”består/utgörs av”

2020-10-01

Uttrycken ”innehåller/innefattar/omfattar” (eng. ”comprises”) respektive ”består/utgörs av” (eng. ”consists of”) kan i dagligt tal ha samma betydelse, men vid tolkning av patentkrav har dessa uttryck olika betydelser.

Ett patentkrav avseende en produkt ”innehållande/innefattande/omfattande” komponenterna A, B och C, ska tolkas som att dessa tre komponenter ingår i produkten, men att även ytterligare komponenter kan ingå.

Ett patentkrav avseende en produkt som ”består/utgörs av” komponenterna A, B och C, ska tolkas som att endast dessa tre komponenter ingår i produkten.

Motsvarande gäller i normalfallet även för anordningar och metoder.

4.5.13 Funktionell definition av ett patologiskt tillstånd

När ett patentkrav avser en ytterligare medicinsk användning, kan ibland det tillstånd som ska behandlas vara definierat i funktionella termer, som till exempel "ett tillstånd som kan förbättras eller förhindras genom en selektiv inbindning till en specifik receptor".

Ett sådant krav kan betraktas som att innefatta bestämd uppgift endast om fackmannen kan avgöra vilka sjukdomstillstånd som omfattas av den funktionella definitionen och därmed av kravet.

4.5.14 Användningskrav

2019-10-01

Ett användningskrav ska vid bedömning tolkas som att användningen för det angivna ändamålet är den pågående fysiska aktiviteten som användningen utgör. Om till exempel ett användningskrav lyder "Användning av medlet A för ogräsbekämpning" så motsvarar det därmed ett förfarandekrav med lydelsen "Förfarande för ogräsbekämpning kännetecknat av att man använder medel A".

Generellt gäller att ett patentkrav inriktat på användning av ett alster, där användningen inte är tidigare känd, har nyhet, även om alstret redan är känt. Uppfinningshöjden måste då bedömas.

Nedan följer några vanliga situationer vid bedömning av användningskrav:

Användning av ett nytt alster, eller nytt förfarande, för ett bestämt ändamål

Om ett alster eller ett förfarande har bedömts vara nytt och ha uppfinningshöjd, så har även en användning av alstret eller förfarandet nyhet och uppfinningshöjd.

Om alstret eller förfarandet däremot skulle bedömas sakna uppfinningshöjd så måste frågan om uppfinningshöjd för det angivna ändamålet också bedömas.

Användning av ett känt alster för ett nytt ändamål

Vid bedömning av nyhet ska det nya ändamålet betraktas som ett begränsande särdrag. Detta gäller även om alstret skulle vara uttryckt i termer av hur det är framställt. Vad det gäller frågan om uppfinningshöjd så ska den bedömas på vanligt sätt.

Om ett patentkrav exempelvis avser användning av en viss fästanordning för fastsättning av påbyggnader på ett sluttande tak så krävs det av ett mothåll för att det ska vara nyhetshindrande att det visar fästanordningen enligt särdragen i kraven samt att det framgår att fästanordningen är avsedd för fastsättning av påbyggnader på ett sluttande tak.

Användning av ett känt alster för ett känt ändamål, men med en ny observerad effekt

En ny observerad effekt angiven i kravet kan inte betraktas som ett begränsande särdrag om den inte påverkar en redan känd användning. Att förståelsen runt den redan kända användningen ökar kan i sig inte motivera ett patent då bidraget till teknikens ståndpunkt endast har karaktären av en upptäckt.

Om ett patentkrav exempelvis rör en användning av ett citronsyrasalt i en rengöringskomposition där saltet förbättrar borttagandet av smuts från en hård yta så saknar det nyhet om det redan är känt att använda citronsyrasaltet som en pH-justerare i en motsvarande rengöringskomposition för borttagandet av smuts från en hård yta.

Användning av ett känt alster för ett nytt ändamål, men i ett sammanhang där alstret har använts tidigare men då för ett annat ändamål

I det fallet att det rör sig om en ny observerad effekt som påverkar den redan kända användningen, och därmed leder till ett förändrat användande med ett nytt ändamål, så gäller att den angivna effekten i kravet ska tolkas som ett begränsande särdrag, varpå uppfinningshöjden måste bedömas. En förutsättning är att kravformuleringen är sådan att det framgår att användningen av alstret är för att åstadkomma effekten i den givna applikationen.

Om ett patentkrav exempelvis rör en användning av en borerad glycerol som ett friktionsreducerande additiv i en smörjolja så skiljer det sig från en tidigare känd användning av samma borerade glycerol som rostförhindrande i en smörjolja. Ett annat exempel är att en användning av ett särskilt ämne för att förhindra svampangrepp på plantor är nytt i förhållande till en känd användning av samma ämne för att påverka tillväxten hos plantor.

Användning av ett känt framställningsförfarande för ett bestämt ändamål

En användning av ett förfarande att framställa ett alster för ett bestämt ändamål är att jämställa med själva framställningsförfarandet för alstret. Ändamålet med ett framställningsförfarande ska därmed inte ses som ett begränsande särdrag vid nyhetsbedömningen om det är en tänkt senare användning av alstret eller en effekt till följd av stegen i förfarandet, se även RL B1:4.5.8.

4.5.15 Funktionella särdrag

2024-01-01

När en bestämning i ett patentkrav definierar ett medel/organ eller ett metodsteg utifrån dess funktion, utan att ange dess konstruktion eller sammansättning eller vilka åtgärder som ska utföras för att åstadkomma funktionen, ska en sådan bestämning tolkas så att den definierar vilken konstruktion, sammansättning eller åtgärd som helst som kan åstadkomma den angivna funktionen.

Se RL B1:1.5.1 för vad som gäller kring villkoret att uppfinningen ska vara så exemplifierad att patentkraven är tillräckligt underbyggda.

4.6 Antal patentkrav

2022-04-01

(Se även RL C1:3.4.2 ”Begränsning p.g.a. att en meningsfull granskning inte kan göras”)

Kravet på tydlighet gäller både för enskilda patentkrav och för patentkravsuppsättningen som helhet. Detta betyder att antalet patentkrav inte får vara så stort att skyddsomfånget blir otydligt, jämför 8 § PL och 9 § PL. Antalet patentkrav måste dock ses i relation till vilken typ av uppfinning sökanden avser skydda.

Även om det är tillåtet med ett rimligt antal osjälvständiga patentkrav avseende särskilt föredragna utföringsformer, bör ett stort antal sådana patentkrav avseende triviala detaljer undvikas. Vad som är ett rimligt antal patentkrav beror på fakta och omständigheter i varje enskilt ärende. Tredje mans intresse måste beaktas och antalet patentkrav får inte innebära ett orimligt arbete för denne att förstå patentkravsuppsättningens skyddsomfång.

Även ett stort antal alternativ inom ett och samma patentkrav bör undvikas, om detta gör det orimligt svårt att avgöra skyddsomfånget.

Det är tillåtet att låta ett patentkrav som hänvisar till flera alternativa patentkrav ligga till grund för andra patentkrav, ”multiple dependent claims”, men enbart så länge de olika alternativen ger en tydlig och avgränsad bild av det begärda skyddsomfånget.

4.7 Relationen patentkrav - beskrivning

4.7.1 Upphävd 2024-01-01

4.7.2 Upphävd 2024-01-01

4.7.3 Upphävd 2024-01-01

4.7.4 Bristande överensstämmelse mellan patentkrav och beskrivning

Beskrivning och patentkrav måste överensstämma, se 6 § PB och 8 § PL.

4.8 Medicinsk användning av kända kemiska föreningar

2015-04-01

En medicinsk användning, som ska utövas på människor eller djur, av förut kända ämnen eller blandningar av ämnen kan patentskyddas under förutsättning att även övriga patenterbarhetskriterier är uppfyllda, se 1 d § PL, 2 § PL fjärde stycket, 15 och 16 §§ PB. En sådan användning kan avse en första, andra eller ytterligare medicinsk användning och formuleras då som ett användningsbundet produktkrav.

Ett patentkrav som avser den första medicinska användningen av ett känt ämne [eller blandning av ämnen] kan t.ex. formuleras enligt följande: "Ämne X för användning som terapeutikum" (eller motsvarande avseende kirurgisk eller diagnostisk användning). Någon närmare angivelse av den medicinska användningen i patentkravet är inte nödvändig. Däremot ska beskrivningen innehålla preciserade uppgifter om användningsområdet.

Ett ämne [eller blandning av ämnen] med tidigare känd medicinsk användning kan patentskyddas för en andra/ytterligare medicinsk användning. Den avsedda medicinska användningen ska vara specifikt angiven i patentkravet och kan t.ex. formuleras enligt följande: "Ämne X för användning vid behandling av sjukdomen Y" (eller motsvarande avseende kirurgisk eller diagnostisk användning).

För en första, andra eller ytterligare medicinsk användning gäller att uttrycket "för användning" måste ingå i patentkravet för att det som anges i 2 § PL, fjärde stycket ska anses vara uppfyllt, dvs. kravet på att nyhet ska föreligga. I annat fall tolkas patentkravet som att det avser ämnet [eller blandningen av ämnen] i sig, lämpligt för den angivna användningen.

För ansökningar ingivna före den 29 januari 2011 godtas också patentkrav avseende den första, andra eller ytterligare medicinska användningen formulerade "Användning av ämne X för framställning av ett läkemedel för att behandla sjukdomen Y".

Patentkrav inriktade på fler än en medicinsk användning är inte tillåtna i samma ansökan om patentkraven då anger av varandra oberoende uppfinningar..

5 MIKROBIOLOGISKA FÖRFARANDEN OCH ALSTER

5.1 Allmänt om patentering av biologiskt material
(2014-07-01)

Regler för detta finns i 8 b § PL, 17, 17a-c §§ PK och 8 § PB.

5.2 Definition av begreppet "mikroorganismer"
(Ny rubrik 2006-04-01)

Begreppet "mikroorganismer" ska i detta sammanhang uppfattas i sin vidaste betydelse. Det anses således även omfatta t ex sådana virus, plasmider, icke-differentierade växt- och djurceller (t.ex. cellinjer), protozoer och encelliga alger, som kan deponeras enligt Budapestöverenskommelsen.

Begreppet mikrobiologiskt förfarande tolkas så att det innefattar inte endast förfaranden, som utnyttjar mikroorganismer, utan också förfaranden för framställning eller isolering av mikroorganismer, t.ex. gentekniska förfaranden.

5.3 Intyg om deposition av biologiskt material
(2014-07-01)

Har det gjorts en deposition i enlighet med 8 b § PL, ska det framgå av beskrivningen eller av ett separat depositionsintyg att den gjorts i överensstämmelse med Budapestavtalet (17a § PK). I beskrivningen ska det också anges vilket nummer depositionsinstitutionen/-myndigheten har tilldelat depositionen.

5.4 Patentkrav på mikroorganismer
(2014-04-01)

Patentkrav kan inriktas på mikroorganismer som sådana, när de kan framställas genom ett mikrobiologiskt förfarande, och villkoren för patenterbarhet, däribland reproducerbarhet, är uppfyllda.

För mikroorganismer, som är deponerade enligt 8 b § PL, kan reproducerbarheten anses vara säkerställd genom möjligheten att få ut prov enligt 22 § PL.

5.5 Deponeringsinstitutioner/ -myndigheter
(Ändrad lydelse 2007-04-02)

Information om vilka institutioner som är internationella depositionsmyndigheter enligt Budapestavtalet finns i ”WIPO´s Guide to the Deposit of Microorganisms under the Budapest Treaty”, Part II, Section D.

6 SEKVENSLISTOR
(2022-07-01)

Sekvenslistor ska vara utformade i enlighet med WIPO ST.26, se 7 § PB.