B6 Enhetlighet

1 ALLMÄNT OM ENHETLIGHET
1.1 Syftet med enhetlighet
1.2 Lagstiftning
2 PRAKTISK HANTERING AV ENHETLIGHET
2.1 Analys av enhetlighet
2.2 Bedömning av enhetlighet
2.2.1 Om oenhetlighet konstateras
2.2.2 Bristande enhetlighet före granskning (a priori)
2.2.3 Bristande enhetlighet efter granskning (a posteriori)
3 SPECIELLA FALL
3.1 Alternativ i ett och samma krav
3.2 Flera självständiga krav av samma kategori
3.3 Flera självständiga krav av olika kategorier
3.4 Kemiska mellan- och slutprodukter
3.5 Självständiga och osjälvständiga krav
4 PRAKTISK HANTERING BEROENDE PÅ TYP AV ÄRENDEN
4.1 Nationella ansökningar
4.2 Fullföljd internationell ansökan
5 MOTIVERING AV OENHETLIGHET
5.1 Upphävd 2024-07-01
5.2 Upphävd 2024-07-01
5.3 Upphävd 2024-07-01


1 Allmänt om enhetlighet

1.1 Syftet med enhetlighet
Det primära syftet med kravet på en patentansökans enhetlighet är att i tillämpliga fall begränsa handläggningsinsatsen till vad som kan anses rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv samt att begränsa ansökans omfattning i syfte att skapa klara och entydiga ansökningar.

Vid bedömning av enhetlighetsfrågor ska man tänka på att ge varje ansökan en rimlig bedömning. Sökanden ska alltid underrättas om skälen för hävdad oenhetlighet.

Ytterligare ett skäl för en rimlig och balanserad handläggning av enhetlighetsfrågan ligger i att oenhetlighet inte är grund för ogiltighetstalan och således inte har någon inverkan på ett patent i en nationell överprövning.

Beträffande PRV:s handläggning av PCT-ansökningar med avseende på enhetlighet hänvisas till RL E1:2.

1.2 Lagstiftning
Kravet på enhetlighet finns uttryckt i 10 § PL , där det anges att det i samma ansökan inte får sökas patent på två eller flera uppfinningar, som är oberoende av varandra.

En ansökan kan alltså innehålla flera uppfinningar, men kravet är att de olika uppfinningarna bygger på en gemensam uppfinningsidé som skiljer sig väsentligt från teknikens ståndpunkt.

En definition av vad som menas med ”oberoende uppfinningar” finns i 16 § PK . Av denna paragraf framgår att flera uppfinningar får upptas i samma ansökan endast om det finns ett tekniskt samband mellan dem genom att ett eller flera likadana eller motsvarande tekniska särdrag är gemensamma för dessa uppfinningar. Dessa tekniska särdrag ska särskilja uppfinningen väsentligt från teknikens ståndpunkt.

Frågan om flera uppfinningar i en ansökan är beroende av varandra avgörs utan hänsyn till om de är angivna i separata patentkrav eller som alternativ i ett patentkrav.

2 Praktisk hantering av enhetlighet

2.1 Analys av enhetlighet

2024-07-01

En bedömning av ansökans enhetlighet görs genom en analys av de olika självständiga patentkraven utifrån det som anges i beskrivningen samt utifrån teknikens ståndpunkt. Ansökan är enhetlig om alla de patentsökta uppfinningarna bygger på en gemensam uppfinningsidé som skiljer sig väsentligt från teknikens ståndpunkt. En gemensam uppfinningsidé föreligger om de patentsökta uppfinningarna har ett eller flera likadana eller motsvarande tekniska särdrag som särskiljer uppfinningarna väsentligt från teknikens ståndpunkt, även kallade speciella tekniska särdrag. (16 § PK)

De tekniska särdragen kan inte alltid jämställas med de tekniska särdrag som explicit anges i ett patentkrav eller en särskild kombination av patentkrav. I vissa fall kan ett tekniskt särdrag vara kopplat till en egenskap eller en specifik teknisk effekt som inte omnämns i kraven. Därför måste en jämförelse av särdragen i kraven ta hänsyn till innehållet i beskrivningen, så att egenskaper/effekter kopplade till särdragen kan fastställas. Bara efter en sådan jämförelse kan det avgöras om det finns likadana eller motsvarande särdrag.

För att kunna bedöma enhetligheten måste de problem som är grunden för de olika patentsökta uppfinningarna bestämmas i ljuset av tidigare känd teknik. De lösningar på problemen som anges i de olika uppfinningarna analyseras med avseende på de skillnader som finns i förhållande till teknikens ståndpunkt och de principer som lösningen bygger på.

Efter en analys av ansökan enligt ovan, genomförs granskning av den först angivna uppfinningen.

2.2 Bedömning av enhetlighet

2.2.1 Om oenhetlighet konstateras
Om analysen enligt ovan leder till bedömningen att oenhetlighet föreligger, måste de olika uppfinningarna identifieras och en motivering till den gjorda bedömningen anges.

Oenhetlighet kan således konstateras eller misstänkas redan före granskningen. Oenhetlighet kan även konstateras efter genomförd granskning.

2.2.2 Bristande enhetlighet före granskning (a priori)
Redan innan granskningen påbörjas kan man ibland avgöra eller förmoda att olika självständiga patentkrav inte löser samma problem och inte innehåller något gemensamt tekniskt särdrag utöver teknikens ståndpunkt. Endast uppfinningen enligt det först angivna patentkravet ska då granskas och en motivering till bedömningen om bristande enhetlighet ska skrivas.

a. Uppenbar oenhetlighet

Ansökans olika självständiga patentkrav kan ibland helt sakna någon teknisk relation med varandra. Det är därmed helt uppenbart att det inte existerar något gemensamt speciellt tekniskt särdrag mellan de självständiga kraven. Något bakgrundsdokument behöver därmed inte diskuteras vid motiveringen till bedömningen. Denna uppenbara typ av oenhetlighet är dock mycket sällsynt.

b. Motiverad oenhetlighet

Vanligast är att ansökans olika självständiga patentkrav har någon form av teknisk relation med varandra men saknar ett gemensamt särdrag utöver teknikens ståndpunkt. Denna bedömning grundar sig oftast på välkända tekniska bakgrundsfakta men får ändå anses behöva stödjas av en litteraturhänvisning när man skriver motiveringen. Det kan vara osäkert vilka bakgrundsfakta som kan bedömas vara välkända inom ett visst teknikområde, varför man alltid bör försöka hänvisa till något bakgrundsdokument eller teknisk handbok som stöd för bedömningen om välkända tekniska bakgrundsfakta, även om de förefaller triviala. Detta är även ett sätt att minimera antalet protestfall i oenhetlighetsärenden, då risken för protest vid betalning av extra granskningsavgifter är mindre om motiveringen till bedömningen är väl underbyggd.

2.2.3 Bristande enhetlighet efter granskning (a posteriori)

2024-07-01

Efter genomförd granskning kan det ibland konstateras att det med hänsyn till det erhållna granskningsresultatet finns olika tekniska lösningar som söks skyddade. Om det vid granskning framkommer dokument som förtar nyhet eller uppfinningshöjd hos det som är gemensamt för uppfinningarna ska i normalfallet följande bedömningar göras, för speciella fall se RL B6:3.

a. Vid flera självständiga patentkrav

Om det efter granskningen visar sig att det som utgör gemensamma tekniska särdrag för de självständiga patentkraven inte anger något utöver teknikens ståndpunkt, dvs. att särdragen saknar nyhet eller uppfinningshöjd, kan oenhetlighet konstateras. Ansökan faller då isär i oberoende uppfinningar, grundade på olika självständiga patentkrav.

b. Vid ett självständigt patentkrav med flera osjälvständiga patentkrav

En patentkravsuppsättning innefattande ett självständigt patentkrav med flera osjälvständiga patentkrav direkt anslutna till det självständiga patentkravet kan visa sig bli oenhetlig efter granskning. I det fall det självständiga patentkravet saknar nyhet eller uppfinningshöjd, måste det utredas om det finns något likadant eller motsvarande tekniskt särdrag utöver teknikens ståndpunkt som förenar de osjälvständiga patentkraven. Om sådant särdrag saknas för de osjälvständiga patentkraven är ansökan oenhetlig, åtminstone i formellt avseende. En bedömning måste göras huruvida de osjälvständiga kraven tillför något som skulle kunna vara patenterbart, och om det krävs extra granskningsinsatser. I de fall där de osjälvständiga kraven är anslutna till det självständiga kravet enligt principen ”enligt något av föregående krav” granskas de osjälvständiga kraven i en rak beroende kedja. Inga granskningar för övriga beroendekedjor görs.

3 Speciella fall

3.1 Alternativ i ett och samma krav
Oenhetlighet kan uppstå i ett och samma patentkrav som omfattar flera alternativ. Alternativ anses enhetliga om de har en likartad beskaffenhet och är utbytbara mot varandra för att uppnå samma tekniska effekt.

Då det gäller s.k. ”Markush”-krav så räcker det inte att alla de kemiska föreningar som innefattas av ett Markush-krav har en gemensam egenskap eller aktivitet, dvs. att de är lämpliga för att lösa ett och samma tekniska problem, för att kraven ska anses vara enhetliga. De måste dessutom ha ett signifikant, gemensamt strukturelement.

Det finns inget krav på att det signifikanta, gemensamma strukturelementet är nytt i sig. Snarare innebär detta att det i relation till den gemensamma egenskapen måste finnas en allmän del av den kemiska strukturen som skiljer de patentsökta föreningarna från kända föreningar med samma egenskaper.

Om, å andra sidan, strukturen av åtminstone en av föreningarna som innefattas av ett Markush-krav är känd tillsammans med den egenskap eller den tekniska effekt som avses, så kan detta vara en indikation på att övriga kvarvarande föreningar är oenhetliga.

3.2 Flera självständiga krav av samma kategori
Flera självständiga krav av samma kategori inriktade på till synes helt olika uppfinningar är enhetliga om det finns ett tekniskt samband mellan uppfinningarna i form av motsvarande tekniska särdrag utöver teknikens ståndpunkt, t.ex. särdrag som samverkar med eller kompletterar varandra. Exempel på detta är krav på sändare-mottagare, glödlampa-glödtråd, lås-nyckel.

3.3 Flera självständiga krav av olika kategorier
I en och samma ansökan kan patentkrav av olika kategorier ingå utan att det av det skälet föreligger oenhetlighet, i synnerhet enligt följande kombinationer:

  • utöver självständigt krav som avser ett alster, självständigt krav som avser ett för framställning av detta alster särskilt utformat förfarande och självständigt krav som avser en användning av detta alster;

  • utöver självständigt krav som avser ett förfarande, självständigt krav som avser ett för genomförande av detta förfarande särskilt utformat medel;

  • utöver självständigt krav som avser ett alster, självständigt krav som avser ett förfarande särskilt utformat för framställning av detta alster och självständigt krav som avser ett för genomförande av förfarandet särskilt utformat medel.

Ett förfarande är särskilt utformat för framställning av en produkt om de särskilda särdragen för förfarandet återspeglas i likadana eller motsvarande gemensamma tekniska särdrag utöver teknikens ståndpunkt hos produkten.

Ett medel är särskilt utformat för genomförande av ett förfarande om de särskilda särdragen för medlet återspeglas i likadana eller motsvarande gemensamma tekniska särdrag utöver teknikens ståndpunkt hos förfarandet.

Det är väsentligt att en gemensam uppfinningsidé binder samman kraven i de olika kategorierna. Närvaron av uttryck som ”särskilt anpassad för” eller ”särskilt utformad för” innebär inte nödvändigtvis att en gemensam uppfinningsidé föreligger.

Vid en anordning som är särskilt utformad för genomförande av ett förfarande ska således det särskilda, dvs. bidraget utöver teknikens ståndpunkt, framgå genom kravbestämningar om anordningens konstruktiva utformning. På motsvarande sätt ska det särskilda hos en produkt ha motsvarighet hos förfarandet för framställning av produkten, för att produkten och förfarandet ska betraktas som enhetliga.

Andra kombinationer än de ovan nämnda kan tillåtas.

3.4 Kemiska mellan- och slutprodukter
2010-10-01
Benämningen "mellanprodukt" avser mellanprodukter eller föreningar som används som utgångsmaterial. Sådana mellanprodukter kan användas för att framställa slutprodukter och då genom en fysisk eller kemisk förändring, varpå mellanprodukten förlorar sin identitet.

Vad som anges i RL B6:2 om enhetlighet generellt, gäller även mellan- och slutprodukter. Vid bedömningen av enhetlighet för mellan- och slutprodukter gäller särskilt:

  • Enhetlighet föreligger då båda följande villkor är uppfyllda:

1. mellan- och slutprodukt innehåller samma väsentliga strukturella del, dvs. den grundläggande kemiska strukturen hos mellan- och slutprodukt är densamma, eller de kemiska strukturerna har ett tekniskt nära samband på så sätt att mellanprodukten infogar en väsentlig strukturell del i slutprodukten, och

2. mellan- och slutprodukten har ett tekniskt nära samband i det att slutprodukten framställs direkt från mellanprodukten eller via ett fåtal mellanprodukter som alla innehåller samma väsentliga strukturella del.

  • Enhetlighet kan också föreligga mellan mellanprodukt och slutprodukter där strukturen inte är känd, till exempel mellan en mellanprodukt med känd struktur och en slutprodukt med okänd struktur eller mellan en mellanprodukt med okänd struktur och en slutprodukt med känd struktur. I sådana fall måste det finnas tillräckliga bevis som leder till slutsatsen att mellanprodukten och slutprodukten är tekniskt närbesläktade, som till exempel när mellanprodukten innehåller samma väsentliga strukturelement som slutprodukten eller infogar en sådan i slutprodukten.
  • Det är möjligt att i en ansökan tillåta olika mellanprodukter, använda i olika processer, för framställning av slutprodukten, förutsatt att de har samma väsentliga strukturella del.
  • Mellan- och slutprodukterna får inte separeras i den process som leder från den ena till den andra av en mellanprodukt, som i sig inte är ny.
  • Om det i samma ansökan söks skydd för olika mellanprodukter för olika strukturella delar av slutprodukten anses inte enhetlighet föreligga mellan mellanprodukterna.
  • Om mellan- och slutprodukterna är familjer av föreningar måste varje mellanprodukt motsvaras av en förening som återfinns i familjen av slutprodukten.

Så länge enhetlighet kan anses föreligga genom tillämpning av kriterierna ovan och mellanprodukterna (oavsett deras förmåga att producera slutprodukter) dessutom besitter/innehar andra effekter eller aktiviteter, ska detta inte påverka beslutet om enhetlighet.

3.5 Självständiga och osjälvständiga krav

Oenhetlighet uppstår inte mellan ett osjälvständigt krav och ett självständigt krav så länge det självständiga kravet i sig är enhetligt och skiljer sig väsentligt från känd teknik.

Denna princip gäller oavsett om det osjälvständiga kravet innehåller särdrag som i sig utgör en ytterligare uppfinning.

4 Praktisk hantering beroende på typ av ärenden

4.1 Nationella ansökningar

2024-07-01

En nationell ansökan får inte innehålla flera uppfinningar som är oberoende av varandra (se 10 § PL). Vid anmärkning om oenhetlighet i nationell ansökan ges sökanden möjlighet att antingen:

  • avlägsna den oenhetliga uppfinningen/de oenhetliga uppfinningarna ur ansökan (eventuellt göra en avdelad ansökan, jfr 11 § PL, 22, 24 §§ PKoch RL B8), eller
  • formulera om patentkraven så att de anger enhetliga uppfinningar (exempelvis i ansökningar där de osjälvständiga kraven är oenhetliga på grund av att det/de självständiga kravet/kraven saknar nyhet eller uppfinningshöjd).

Endast den först angivna uppfinningen granskas. Om sökanden därefter riktar in sin ansökan på en uppfinning som är angiven i tidigare ingivna patentkrav men som inte har granskats, måste även denna uppfinning granskas. Patentkrav avseende en uppfinning som är oberoende av uppfinning i tidigare ingivna patentkrav kan däremot inte upptas i ansökan efter granskningen (se 19 § PK, andra stycket). Om en eller flera uppfinningar har avlägsnats ur patentkraven till följd av bristande enhetlighet anses sökanden slutgiltigt avstått från dessa.

Om den nationella ansökan åtföljs av en begäran om ITS-granskning, och det bedöms att patentkraven anger oenhetliga uppfinningar och granskningen av dessa medför extra arbete, ska tilläggsavgifter begäras för de oenhetliga uppfinningarna på samma sätt som i en PCT-ansökan (se RL E1:2).

4.2 Fullföljd internationell ansökan
Vid fullföljande av en internationell ansökan, som innehåller oberoende uppfinningar och där särskild tilläggsavgift inte har betalats prövar PRV om bedömningen av oenhetligheten är korrekt och meddelar sökanden sitt ställningstagande.

Om oenhetligheten alltjämt anses kvarstå kan sökanden betala en föreskriven

tilläggsavgift inom två månader från meddelandet, annars anses den del av ansökan, som inte blivit granskad respektive prövad, som återkallad avseende Sverige.

Om sökanden önskar skydd för oenhetliga uppfinningar i en fullföljd internationell ansökan, och har betalt särskild tilläggsavgift, måste ansökan delas (se RL B8 ) och ny ansökningsavgift betalas, även om den särskilda tilläggsavgiften har betalats.

5 motivering av oenhetlighet

2024-07-01

En motivering kring bristande enhetlighet bör åtminstone innefatta följande delar:

a. En uppräkning av de olika uppfinningar eller grupper av uppfinningar som har identifierats.

b. Det gemensamma (”the common matter”), om det finns något, mellan uppfinningarna. Detta baseras på de tekniska särdrag som är likadana eller motsvarande mellan uppfinningarna. Detta kan motsvaras av ett patentkrav eller en del av ett patentkrav. Tekniska särdrag är likadana eller motsvarande om de antingen är identiska, om de ger upphov till samma eller en gemensam teknisk effekt, eller om de löser samma eller ett gemensamt tekniskt problem.

c. Anledningen till varför det gemensamma mellan uppfinningarna inte kan utgöra en gemensam uppfinningsidé. Något som är känt eller saknar uppfinningshöjd kan inte utgöra en gemensam uppfinningsidé. Huruvida det gemensamma är känt eller saknar uppfinningshöjd avgörs utifrån teknikens ståndpunkt, fackmannens allmänna kunskaper och vad som visats allmänt känt genom beskrivningen.

d. Anledningen till varför det inte finns något tekniskt samband mellan de kvarvarande tekniska särdragen i uppfinningarna. Detta görs genom att:

i. Ange de kvarvarande tekniska särdragen i de patentkrav som hör till varje uppfinning. Samtliga kvarvarande särdrag behöver inte tas upp här. Det räcker att ta upp de som är väsentliga för respektive uppfinning, vanligtvis de särdrag som anges först i kravkedjan.

ii. Ange det objektiva problem de kvarvarande särdragen löser för varje uppfinning.

iii.Konstatera att både problem och lösning skiljer sig åt och att det därför saknas ett tekniskt samband mellan uppfinningarna, det vill säga det saknas motsvarande speciella tekniska särdrag. Alternativt konstatera att särdragen löser samma tekniska problem, men att detta problem löses av teknikens ståndpunkt och därför bidrar inte dessa särdrag till en gemensam uppfinningsidé, det vill säga det saknas motsvarande speciella tekniska särdrag.

e. En slutsats där det konstateras att eftersom det saknas likadana eller motsvarande speciella tekniska särdrag, saknas också en gemensam uppfinningsidé och att ansökan därför är oenhetlig.

I vissa specialfall är anledningen till att det under d. saknas ett tekniskt samband mellan de kvarvarande tekniska särdragen direkt uppfyllt om det förklaras:

  • Varför grupperade alternativ av kemiska föreningar inte är av samma karaktär.
  • I fallet med bristande enhetlighet för mellan- och/eller slutprodukter, varför dessa inte har samma väsentliga strukturella element och inte är tekniskt nära sammankopplade, se även RL B6:3.4.
  • Varför en process inte är särskilt anpassad för tillverkningen av en produkt.
  • Varför en produkt i sig själv inte anger en gemensam uppfinningsidé som länkar samman olika användningar som de definieras i patentkraven.
  • Varför en användning i sig själv inte anger en gemensam uppfinningsidé som länkar samman patentkraven.

I de sällsynta fall där det redan före granskning klart framgår att de självständiga kraven anger uppfinningar mellan vilka det saknas likadana eller motsvarande speciella tekniska särdrag och därmed en gemensam uppfinningsidé, och där ingen jämförelse med teknikens ståndpunkt är nödvändig, kan motiveringen förenklas enligt följande:

a. En uppräkning av de olika uppfinningar eller grupper av uppfinningar som har identifierats.

b. Konstatera att det saknas något gemensamt i form av liknande eller motsvarande tekniska särdrag mellan uppfinningarna.

c. Ange problem och lösning för respektive uppfinning

d. Konstatera att både problem och lösning saknar tekniskt samband och att ingen gemensam uppfinningsidé kan formuleras.

e. Avsluta med att konstatera att eftersom det saknas en gemensam uppfinningsidé så är ansökan oenhetlig.

5.1 Upphävd 2024-07-01

5.2 Upphävd 2024-07-01

5.3 Upphävd 2024-07-01