1 ALLMÄNT
1.1 Granskningens mål
1.2 Handläggarens ansvar
1.3 Förutsättningar och definitioner
2 Upphävd 2019-01-01
2.1 Upphävd 2019-01-01
2.2 Upphävd 2019-01-01
2.3 Upphävd 2019-01-01
3 GRANSKNINGENS GENOMFÖRANDE
3.1 Allmänt om granskning av patentansökan
3.2 Upphävd 2016-11-01
3.3 Ansökningar i vilka ITS begärts
3.4 Begränsning av granskningen
3.4.1 Begränsning p.g.a. granskningsbesked från utländsk myndighet
3.4.2 Begränsning p.g.a. att en meningsfull granskning inte kan göras
3.4.2.1 Definition och allmänna principer
3.4.2.2 Indikationer på att en meningsfull granskning inte kan göras
3.4.2.3 Hantering av ansökningar där en meningsfull granskning inte kan göras
3.4.3 Begränsning p.g.a. oenhetlighet
3.5 Utgått 2007-04-02
3.6 Fullföljda internationella ansökningar
4 TEKNIKENS STÅNDPUNKT
4.1 Allmänt om teknikens ståndpunkt
4.2 Kollision
4.2.1 Kollision med äldre nationell ansökan
4.2.2 Kollision med äldre EPC-ansökan
4.2.3 Kollision med äldre PCT-ansökan
4.2.4 Risk för kollision
4.3 Upphävd 2017-01-01
4.3.1 Upphävd 2017-01-01
4.3.2 Upphävd 2017-01-01
4.3.3 Upphävd 2017-01-01
4.4 Nationella ansökningar med samma ingivnings-/prioritetsdatum
4.5 Upphävd 2017-01-01
4.6 Upphävd 2017-01-01
4.7 Internethänvisningar
4.7.1 Allmänt om Internethänvisningar
4.7.2 Internethänvisningar från erkända utgivare
4.7.3 Internethänvisningar med osäker tillförlitlighet
4.8 Hänvisningar på främmande språk

---

1 ALLMÄNT

1.1 Granskningens mål

2022-04-01

Målet för granskningen är att klarlägga teknikens ståndpunkt på ett sådant sätt att patenterbarheten kan bedömas.

Regler för granskning av patentansökan finns i 26 § PK och 35 § PB.

RL C1:1.2 Handläggarens ansvar
2021-10-01

Den handläggare som utför en granskning av en patentansökan ansvarar för dess genomförande och resultat och att dess omfattning beträffande undersökta krav, genomgånget material och använda sökstrategier, såsom klasser eller sökord, dokumenteras beträffande vad som har gjorts och inte har gjorts. Den handläggare som meddelar ett patent ansvarar för att en granskning enligt gällande regler har utförts i ärendet. I allmänhet accepterar man den dokumenterade omfattningen av den genomförda granskningen. Principen om kontinuitet i handläggningen gäller, dvs. kompletterande granskning ska inte göras om det inte föreligger starka skäl för det.

I de fall då PRV tidigare granskat en uppfinning eller då granskningsbesked finns från andra patentmyndigheter ska handläggaren i varje enskilt ärende bedöma i vilken utsträckning den tidigare gjorda granskningen måste kompletteras.

Handläggaren ska planera granskningen av patentansökan så att den kan utföras effektivt, dvs. på rimlig tid och till en rimlig kostnad. En granskning ska således göras noggrant, vara omfattande och ha hög kvalitet. Det måste dock inses att en hundraprocentig fullständighet inte går att uppnå vid en granskning, beroende bl.a. på oundvikliga ofullständigheter hos granskningsverktygen, men även av ekonomiska skäl. Granskningen ska läggas upp och genomföras på ett sådant sätt att man minimerar risken att missa sådana dokument som fullständigt föregriper den patentsökta uppfinningen eller som utgör den närmaste teknikens ståndpunkt. För dokument som inte är lika relevanta (bakgrundsteknik) accepteras en lägre ambitionsnivå.

Jämför motsvarande avsnitt i EPO Guidelines och PCT Guidelines.

1.3 Förutsättningar och definitioner
2021-10-01

PRV har som mål att i nationella ansökningar utföra granskningar enligt tillämpliga delar av PCT och dess tillämpningsföreskrifter (Rules), administrativa instruktioner (Administrative Instructions) och riktlinjer för granskning och bedömning (PCT Guidelines).

Med detta mål avses att en sådan granskning alltid ska ha utförts innan ett patent beviljas.

Vid granskningen ska alltid relevanta delar av PCT:s minimidokumentation beaktas, samt patentdokument från Sverige, Norge, Danmark och Finland (jfr 26 § PK). Man bör observera att vissa databaser inte innehåller patentdokument från de skandinaviska länderna eller äldre patentdokument. Till PCT:s minimidokumentation hör även annan litteratur än patentskrifter (NPL=non patent literature), denna lista finns tillgänglig på WIPO:s hemsida.

Granskningen av en patentansökan ska sträcka sig fram till tidpunkten för ansökningens ingivande. Detta gäller även om prioritet begärts.

PRV är en internationell granskningsmyndighet enligt PCT och har följaktligen rätt att efter särskild begäran från sökanden utföra så kallad International Type Search (ITS) i nationella ansökningar (se 9 § PL).

PCT:s minimidokumentation definieras i PCT, Rule 34 och Rule 36.1(ii). Granskningen beskrivs i PCT, Article 15 och Rule 33 samt i PCT, del IV kapitel 15.

2 Upphävd 2019-01-01

2.1 Upphävd 2019-01-01 

2.2 Upphävd 2019-01-01

2.3 Upphävd 2019-01-01

3 GRANSKNINGENS GENOMFÖRANDE

3.1 Allmänt om granskning av patentansökan
2021-10-01

Regler för granskning av patentansökan finns i 26 § PK och 35 § PB.

Syftet med granskningen är att hitta känd teknik som kan användas för att avgöra om det patentsökta är nytt och har uppfinningshöjd. Granskningen ska omfatta aktuell bakgrundsteknik (teknikens ståndpunkt) och syftar även till att finna teknik som kan vara till nytta vid bedömning av om andra villkor är uppfyllda, exempelvis industriell tillämpbarhet, stöd i beskrivningen och möjlighet för fackmannen att utöva uppfinningen.

Ambitionen ska vara att granska patentansökan på ett fullständigt sätt redan innan det första föreläggandet utfärdas för att på så sätt undvika behovet av kompletterande granskning t.ex. om patentkraven ändras.

Granskningen ska i första hand inriktas på att utreda patenterbarheten för det sökta skyddsomfånget och således på de (enhetliga) självständiga patentkraven (jfr 35 § PB). I 35 § PB anges att granskningen kan avbrytas så snart som utredningen anses tillräcklig för avgörande av uppfinningens patenterbarhet. Med detta ska förstås att även osjälvständiga patentkrav ska beaktas och speciellt i den mån de kan komma att ha betydelse för skyddsomfånget, t.ex. då deras överordnade krav inte är patenterbara. Samma sak gäller för beskrivningen speciellt med betoning på uppfinningsidén.

Om alternativa kravuppsättningar förekommer i en patentansökan innan

granskning påbörjats, behandlar granskaren förstahandsyrkandet och påpekar i föreläggandet att de övriga kravuppsättningarna inte granskats och bedömts. Om slutföreläggande kan utfärdas direkt på förstahandsyrkandet ska detta göras.

3.2 Upphävd 2016-11-01

3.3 Ansökningar i vilka ITS begärts
2021-10-01

En ITS är en granskning av en ansökan av den typ som definieras i PCT och dess tillämpningsföreskrifter, administrativa instruktioner och riktlinjer för granskning och bedömning. Se PCT, Article 15 och Rules 33-36.

I ansökningar i vilka ITS har begärts, har man möjlighet att begära in extra avgifter för ytterligare granskning av oenhetliga uppfinningar, jfr RL E1:2.2.

3.4 Begränsning av granskningen

3.4.1 Begränsning på grund av granskningsbesked från utländsk myndighet
2021-10-01

Internationell granskningsrapport eller granskningsrapport från annan nationell eller regional patentmyndighet medför i regel att granskningen vid PRV kan begränsas. Det får bedömas från fall till fall hur omfattande kompletteringsgranskning som behöver göras.

3.4.2 Begränsning p.g.a. att en meningsfull granskning inte kan göras

2022-01-01

3.4.2.1 Definition och allmänna principer

2022-01-01

En ansökan som har så stora brister enligt 8 § PL att det inte är möjligt att göra en meningsfull granskning över hela det sökta skyddsomfånget kallas ibland för en ”komplex ansökan”. Med en meningsfull granskning avses en granskning som är så pass fullständig att det kan avgöras om patenterbarhetsvillkoren är uppfyllda.

Det sökta skyddsomfånget för en uppfinning måste stå i rimlig proportion till det bidrag till känd teknik som uppfinningen utgör. Det är inte tillåtet att monopolisera stora framtida utvecklingsområden genom vida och spekulativa patentkrav. Det måste även vara tydligt vad som söks skyddat. Se 8 § PL andra stycket första meningen, som föreskriver att en ansökan ska innehålla bestämd uppgift om vad som söks skyddat, samt 39 § PL, som ger anvisningar om tolkningen av patentkrav mot bakgrund av vad som anges i beskrivningen. Se även 6 § PB fjärde stycket, som föreskriver att beskrivningen ska ge tillräcklig underbyggnad åt patentkraven. I vissa fall är det inte möjligt att granska hela det begärda skyddsomfånget och ibland är det omöjligt att ens avgöra vad som söks skyddas eller att göra en jämförelse mellan det som anges i patentkraven och tidigare känd teknik.

Samtidigt är det viktigt att respektera sökandens rätt att få sin ansökan granskad och bedömd. Därför ska ansökningen granskas, i den utsträckning det är möjligt och rimligt. Att granskningen är svår eller tidskrävande är i sig inget skäl att begränsa granskningens omfattning.

3.4.2.2 Indikationer på att en meningsfull granskning inte kan göras

2022-01-01

Nedan listas några exempel på karaktärsdrag hos patentkrav som indikerar att en meningsfull granskning inte kan göras över hela det sökta skyddsomfånget.

a) Patentkraven är inte tillräckligt underbyggda av beskrivningen
Vid patentkrav som är mycket breda eller spekulativa i förhållande till vad som har stöd i beskrivningen är ibland en meningsfull granskning över hela skyddsomfånget inte möjlig. Om en ansökan t.ex. avser och i detalj beskriver en gräsklippare men patentkraven är inriktade på en skäranordning för avlånga föremål, ska granskningen normalt inte omfatta alla olika typer av sådana skäranordningar. Ett annat exempel är när sökanden har uppfunnit ett sätt att uppnå ett önskat resultat och inger ett mycket omfattande patentkrav, som innefattar alla tänkbara sätt att uppnå detta resultat.

b) Patentkraven är inte koncisa
Ett stort antal patentkrav i samma ansökan kan medföra att uppfinningstanken blir så otydlig eller svår att överblicka att det är omöjligt att reda ut hur ansökan ska granskas. Även ett stort antal möjligheter eller alternativ inom samma patentkrav kan göra det omöjligt att granska ansökan fullständigt. Exempel på det sistnämnda är patentkrav där mycket generaliserande termer används eller viktiga särdrag har utelämnats, patentkrav av Markush-typ inom kemiområdet eller användningen av ett stort antal ”och/eller” vid exempelvis en serie processteg.

c) Patentkraven är oklara
Ibland är patentkraven så oklart formulerade att det inte går att avgöra vad som avses och/eller att jämföra med känd teknik. Ett exempel är att uppfinningen definieras med hjälp av mindre välkända eller fantasifulla parametrar, vilket omöjliggör en meningsfull jämförelse med känd teknik.

3.4.2.3 Hantering av ansökningar där en meningsfull granskning inte kan göras

2022-01-01

Ansökan ska granskas i så stor utsträckning som det är rimligt och möjligt. Ofta kan en partiell granskning göras grundad på konkret angivna utföringsformer i beskrivningen, utföringsexempel eller en rimlig generalisering av dessa eller på det som uppfattas som uppfinningstanken (konceptet, jfr ”single general concept”). Endast i sällsynta fall kan ingen granskning överhuvudtaget genomföras.

Om det bedöms att en meningsfull granskning inte kan göras så ska ärendet föredras för en beslutande patentexpert.

Det är viktigt att det tydligt motiveras i föreläggandet varför granskningen har begränsats. Det är också viktigt att omfattningen av den gjorda granskningen redovisas så att den inte framstår som utförligare än vad den är.

 

3.4.3 Begränsning pga oenhetlighet
(ny 2007-01-01)

Begränsning av granskningen kan vara befogad om kraven i en ansökan anger flera av varandra oberoende uppfinningar, jfr 10 § PL och RL B6:4.

3.5 Utgått 2007-04-02

3.6 Fullföljda internationella ansökningar
I ett internationellt ärende, som fullföljs som svensk patentansökan (F-ärende), har en granskning enligt PCT:s regler redan genomförts och, om det inte var PRV som gjort granskningen, räcker det med kompletteringsgranskning på nordiskt material (jfr 26 § PK). Beroende på var PCT-granskningen gjorts kan det i det enskilda fallet vara lämpligt med viss kompletteringsgranskning.

4 Teknikens ståndpunkt

4.1 Allmänt om teknikens ståndpunkt
2021-10-01

All information som någon haft möjlighet att tillägna sig utan sekretessförbehåll och som offentliggjorts senast dagen före en ansökans ingivningsdag (eller eventuell prioritetsdag) kan komma att utgöra hinder mot patent, oavsett form för offentliggörandet, (se 2 § andra stycket PL).

4.2 Kollision

RL C1:4.2.1 Kollision med äldre nationell ansökan
2021-10-01

En äldre nationell ansökan kan utgöra del av teknikens ståndpunkt mot en yngre ansökan fastän den äldre ansökan inte var allmänt tillgänglig före den yngre ansökans ingivningsdag. Förutsättningen är att den äldre ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL.

Kravet på uppfinningshöjd gäller inte i förhållande till en sådan äldre ansökan (2 § andra stycket PL), utan den äldre ansökan kan bara utgöra hinder mot nyhet.

De först ingivna handlingarna i den äldre ansökan anses kända från och med ingivningsdagen eller, om prioritet åberopas, från och med prioritetsdagen till den del handlingarna har motsvarighet i prioritetshandlingarna.

Innehållet i prioritetshandling anses vara känt först från den dag då ansökan i vilken prioritetshandlingen ingivits blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL.

Andra handlingar i den äldre ansökan, såsom tillägg till beskrivning och svarsskrivelser, ska anses kända från och med den dag handlingen har kommit in till patentmyndigheten.

RL C1:4.2.2 Kollision med äldre EPC- ansökan
2021-10-01

En äldre EPC-ansökan kan bli del av teknikens ståndpunkt mot en yngre nationell svensk ansökan även om EPC-ansökan inte var publicerad före den svenska ansökans ingivningsdag. Förutsättningen är att EPC-ansökan publiceras, att Sverige är designerat och att designeringsavgiften har betalats inom föreskriven tid. Innehållet i den äldre EPC-ansökan ska då anses känt från dess prioritets- eller ingivningsdag.

Kravet på uppfinningshöjd gäller inte i förhållande till en sådan äldre EPC-ansökan (2 § andra och tredje stycket PL, 87 § PL), utan den äldre ansökan kan bara utgöra hinder mot nyhet.

Enligt EPC är Sverige designerat i alla EPC-ansökningar från och med 2009-04-01 såvida designeringen av Sverige inte är återtagen (jfr EPC Art 79(1) och (3)).

Designeringsavgiften ska ha betalats inom 6 månader från det datum då EPO publicerat granskningsrapporten annars anses ansökan vara återkallad (jfr EPC Rule 39(1)).

Om designeringen av Sverige är återtagen eller om designeringsavgiften inte betalats inom föreskriven tid kan EPC-ansökan användas för bedömning av nyhet och uppfinningshöjd endast från publiceringsdagen.

RL C1:4.2.3 Kollision med äldre PCT-ansökan
2021-10-01

En äldre PCT-ansökan kan bli del av teknikens ståndpunkt mot en yngre nationell svensk ansökan även om PCT-ansökan inte var publicerad före den svenska ansökans ingivningsdag. Förutsättningen är att PCT-ansökan publiceras och att den fullföljs i Sverige. Innehållet i den äldre PCT-ansökan ska då anses känt från dess prioritets- eller ingivningsdag.

Kravet på uppfinningshöjd gäller inte i förhållande till en sådan äldre PCT-ansökan (2 § andra och tredje stycket PL, 29 § PL), utan den äldre ansökan kan bara utgöra hinder mot nyhet.

När en PCT-ansökan fullföljs vid EPO ersätter WIPO-publiceringen EPO:s publicering (jfr EPC Art 153). En sådan ansökan kan då användas mot nyheten från prioritets- eller ingivningsdagen under förutsättning att designeringen av Sverige inte återtas i EPC-ansökan och att designeringsavgift har betalats inom föreskriven tid.

RL C1:4.2.4 Risk för kollision
2017-01-01

Om en patentsökt uppfinning inte är ny i förhållande till det som anges i en äldre, inte allmänt tillgänglig nationell patentansökan, föreligger risk för kollision. Slutbehandlingen ska som regel skjutas upp tills dess att den äldre patentansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL eller dessförinnan slutligt avgjorts.

Risk för kollision finns också när uppfinningen inte är ny i förhållande till en äldre EPC-ansökan som är designerad Sverige men i vilken designeringsavgiften ännu inte betalats (jfr RL C1:4.2.2) eller en äldre PCT-ansökan som ännu inte publicerats eller som ännu inte fullföljts (jfr RL C1:4.2.3). Slutbehandlingen av den yngre ansökningen skjuts då upp tills dess att det står klart om den äldre faktiskt utgör ett hinder eller inte.

Så länge den äldre ansökan inte är offentlig och om det är olika sökande i de två ansökningarna kan PRV inte lämna några upplysningar om den äldre ansökan, alltså inte ens ansökningsnumret, utan endast upplysa sökanden om risken för kollision.

4.3 Upphävd 2017-01-01

4.3.1 Upphävd 2017-01-01

4.3.2 Upphävd 2017-01-01

4.3.3 Upphävd 2017-01-01

4.4 Nationella ansökningar med samma ingivnings-/prioritetsdatum
2022-01-01

Om samma eller olika sökande lämnar in flera nationella patentansökningar med samma ingivnings-/prioritetsdag och som helt eller delvis avser samma uppfinning föreligger risk för dubbelpatentering. Frågan om dubbelpatentering föreligger dock endast om det inte finns en rimlig teknisk skillnad mellan de patentsökta uppfinningarna, dvs. om ansökningarna har samma skyddsomfång, jämför 42 § PB och RL B8:2.3.

Dubbelpatentering ska förhindras endast vid flera nationella ansökningar med samma sökande och ingivnings-/prioritetsdag (jfr EBoA G4/19). Om sökanden har ett tidigare beviljat europeiskt patent som är validerat i Sverige utgör detta patent alltså inte hinder mot en nationell patentansökan med samma skyddsomfång och ingivnings-/prioritetsdag.

Om olika sökande lämnar in patentansökningar avseende samma uppfinning, och ansökningarna har samma ingivnings-/prioritetsdag, finns inga hinder mot att bevilja båda ansökningarna.

Om en sökande har flera ansökningar avseende samma uppfinning och med samma ingivnings-/prioritetsdag följer av allmänna rättsgrundsatser att endast ett patent ska beviljas. Om en av ansökningarna redan lett till patent utgör detta patent hinder mot ansökningar som handläggs senare, eftersom sökanden redan fått sitt legitima intresse av ensamrätt tillgodosett genom detta patent. Om flera ansökningar med samma skyddsomfång är under handläggning ska sökanden ges möjlighet att antingen ändra patentkraven så att de skiljer sig från varandra eller återkalla alla ansökningar utom en. Om sökanden yttrar sig över föreläggandet men inte efterkommer det, ska alla ansökningar utom en avslås på den grunden att sökandens legitima intresse av att få frågan om ensamrätt till uppfinningen prövad tillgodoses genom handläggningen av den återstående ansökan.

Om en ansökan med samma skyddsomfång handläggs vid PMD kan det vara lämpligt att den vid PRV föreliggande ansökan vilandeförklaras i avvaktan på utgången i det ärendet.

Beträffande kollision se riktlinje RL C1:4.2.

4.5 Upphävd 2017-01-01 

4.6 Upphävd 2017-01-01

4.7 Internethänvisningar

4.7.1 Allmänt om Internethänvisningar
2021-10-01

Dokument tillgängliga via Internet är del av teknikens ståndpunkt på samma sätt som motsvarande pappersdokument. En förutsättning är att den via Internet tillgängliga informationen varit tillgänglig under tillräckligt lång tid för att någon ska ha hunnit ladda ned en kopia samt att sidan går att datera. Sidan förutsätts ha sett likadan ut vid tidpunkten för ansökans ingivning, om ingenting tyder på motsatsen. Att informationen är krypterad eller att betalning krävs för tillträde till en webbsida anses inte begränsa webbsidans tillgänglighet (jfr bok i bokhandel).

Hänvisningar från Internet kan delas in i två kategorier: Internethänvisningar från erkända utgivare och från utgivare med osäker tillförlitlighet.

4.7.2 Internethänvisningar från erkända utgivare
2021-10-01

När hänvisningar hämtats från erkända utgivare kan det angivna publiceringsdatumet antas vara korrekt och det åligger sökanden att bevisa motsatsen. Till erkända utgivare räknas bland annat tidskrifter (sådana som publiceras både på papper och på Internet och sådana som enbart publiceras på Internet), dagstidningar, standardiseringsorganisationer, samt TV- och radiobolag.

4.7.3 Internethänvisningar med osäker tillförlitlighet
2021-10-01

Till internethänvisningar med osäker tillförlitlighet räknas personliga hemsidor, bloggar, privata organisationer, kommersiella webbsidor, etc. När hänvisningar hämtats från utgivare vars tillförlitlighet är osäker och publiceringsdatum anges, ska detta datum kontrolleras med hjälp av tillgängliga verktyg. Om inte kontrollresultatet står i strid med det angivna datumet ska detta accepteras och det åligger sökanden att bevisa att datumet är oriktigt. I det fall något publiceringsdatum inte angivits kan viss efterforskning genomföras med tillgängliga verktyg för att fastställa ett sådant datum. Om något publiceringsdatum inte kan fastställas ska hänvisningen inte användas som mothåll. Däremot är det lämpligt att i ett sådant fall informera sökanden om hänvisningen.

4.8 Hänvisningar på främmande språk
2021-10-01

I ett föreläggande kan ett dokument på främmande språk (ett språk som PRV inte har kompetens inom) anföras om granskaren vet eller har starka indikationer på att dokumentet utgör hinder mot patent. Sådana indikationer kan t.ex. fås från ett sammandrag, från ritningar eller från ett motsvarande dokument såsom en översättning (maskinöversättning eller manuell översättning) eller en familjemedlem (publicerad efter den granskade patentansökningens prioritetsdatum).

Om ett motsvarande dokument har använts för att tolka innehållet i ett dokument på främmande språk ska detta motsvarande dokument skickas med till sökanden. I föreläggandet ska det anges att det motsvarande dokumentet har använts som tolkningsunderlag. Det är dock endast dokumentet på främmande språk som anförs som hinder mot patent.

Om sökanden argumenterar för att PRV:s tolkning av ett dokument på främmande språk är oriktig kan dokumentet inte ligga till grund för ett avslag om inte dokumentet (åtminstone relevanta delar därav) översätts av en auktoriserad översättare. Om granskaren anser att det finns behov av en översättning ska juristchefen kontaktas.