Fossila bränslen
Världen står idag inför den utmanande uppgiften att snabbt sänka utsläppen av koldioxid och metangaser. En stor del i detta är att vi måste sluta använda fossila bränslen. Betyder det att uppfinningar och patentansökningar inom fossila bränslen har upphört? Med patentinformation belyser vi hur innovationen inom dessa ”smutsiga” energislag har utvecklats de senaste 20 åren.
Fossila bränslen består av gamla växt- och djurdelar som packats in i sediment eller sedimenterad berggrund. Dessa organiska kol- och väteföreningar har sedan under miljoner år, tack vare ett ständigt stigande tryck och en ökande värme, sakta omvandlats till kol, olja och gas. Genom sin förmåga att frigöra stora mängder energi har de bidragit till mänskligt välstånd och industriell utveckling under framför allt en stor del av 1800- och 1900-talen. Kol, olja och gas har skapat värme, el och medverkat till världshandeln genom snabba och relativt billiga transporter av gods och människor. Idag utgör de fossila bränslena drygt 80 % av världens energiproduktion.(1)
Skadligt för miljön
För närvarande satsar världens länder ca 423 miljarder dollar årligen på kol, olja och gas.(2) Även om dessa energislag varit till stora nytta för vår tekniska och industriella utveckling så har priset för vår gemensamma miljö varit hög. När kol, olja och gas förbränns släpps stora mängder klimatgaser ut till atmosfären. Kol ger högre koldioxidutsläpp per energienhet jämfört med olja, medan naturgas framför allt är en stor utsläppare av metan. Ett kilo metan värmer atmosfären ungefär 100 gånger mer än ett kilo koldioxid men bryts i gengäld ned betydligt snabbare i atmosfären. Nedbrytningstiden ligger på 10 år.(3)
Klicka här för att se en större bild (öppnas i nytt fönster)
Antalet patentansökningar inom kol, olja och gas-teknik har varit relativt stabilt fram till mitten av 00-talet. Från 2006 och framåt ser man en kraftig ökning.
Under pandemiåret 2020 låg de samlade utsläppen på ca 36 miljarder ton koldioxid vilket kan jämföras med referensåret 1990 då nivåerna var på 22,7 miljarder ton Till de största utsläpparna i världen hör Kina (CN), USA (US), Ryssland (RU), Indien (IN), Japan (JP) och EU (EP).
Pandemin har påverkat utsläppen
Under 2020 var Kina det enda landet som fortfarande ökade sina utsläpp med 1,5 % medan övriga länder minskade sina - EU med 10,6 %, USA med 9,9 %, Japan med 6,8 %, Indien med 5,9 % och Ryssland med 5,8 %. Nu när pandemin börjar ge vika vänder också de sammanlagda utsläppssiffrorna upp igen med 4,9 % 2021.(4).
Idag står Kina för drygt 54 % av den globala kolkonsumtionen, Indien för närmare 12% och USA för drygt 6%.(5) Dessa länder, framför allt Indien och Kina, stod också för det största motståndet under Glasgowmötet (COP26) framför allt när det gällde att fasa ut kolet som energikälla. Industriländerna vill bli av med sitt kolberoende under 2030-talet, utvecklingsländerna under 2040-talet, medan Kina vill ha kvar kolet fram till 2060 och Indien till 2070.
Kina dominerar antalet patentansökningar inom området
Klicka här för att se bilden större (öppnas i ett nytt fönster)
Kina har ca 8 gånger fler patentansökningar jämfört med USA under de senaste fem åren. Ryssland har en tredje del av USA:s patentansökningar under samma period. Japan har under 2000-talet lämnat in allt färre patentansökningar medan Indien stadigt ökar antalet patentansökningar under samma period. Länderna ovan toppar listan över flest patentansökningar, Sverige kommer på plats 22. Svenska patentansökningar handlar framförallt om olika typer av borrutrustningar från bland annat företagen Atlas Copco, Sandvik och Epiroc Drilling
COP26 i Glasgow och global uppvärmning
Strax före Glasgowmötet (COP26) släpptes rapporten ”The Production Gap – report 2021” från bland annat UN Environment Programme (UNEP) och Stockholm Environment Institute (SEI). Rapporten visar att världens länder planerar att dubblera produktionen av fossila bränslen jämfört med idag. Om så sker kommer produktionen av kol, olja och gas att stiga med 110 % fram till 2030. G20 länderna har satsat 300 nya miljarder på fossila bränslen sen början av pandemin, vilket är betydligt mer än vad som satsats på förnyelsebar energi.(6) Satsningarna indikerar att utsläppen av växthusgaser kommer att öka och därmed fortsätta driva på den globala uppvärmningen långt över Parisavtalets 1,5 graders mål.
De förväntade temperaturökningarna beräknas leda till mer översvämningar och andra naturrelaterade katastrofer vilket kommer att slå hårdast mot de fattigare länderna. För att hjälpa utvecklingsländerna att klara övergången till förnybar energi ska den rika världen årligen bistå med 100 miljarder till omställningen. Under COP26 i Glasgow bestämdes att pengarna ska finnas tillhands från och med 2023. Syftet med COP26 var annars att skapa ett regelverk som begränsar temperaturökningen till Parisavtalets 1,5 – 2 grader. Till slut enades man om att bruket av fossila bränslen ska trappas ned. Överenskommelsen är inte bindande, men för att öka trycket på länderna ska de årligen rapportera in sitt klimatarbete.
Glasgowöverenskommelsen skickar också en tydlig signal till banker, företag och investerare om att de fossila bränslenas tid närmar sig slutet och att lönsamhet kommer att gå ned. Därmed ska det gemensamma målet om nollutsläpp 2050 lättare kunna uppnås.(7)
Forskning inom fossila bränslen sker främst i Kina
Kartan visar var forskning och utveckling av kol, olja och gasteknik sker i världen. Ju mörkare blå desto större aktivitet. Kina, USA och Ryssland står för större delen av forskning och utveckling inom området.