Nyttiggörande kan handla om att sprida kunskapen om dina resultat på olika sätt, till exempel genom:

• Publicering i vetenskapliga tidskrifter
• Spridning genom utbildning på lärosätet
• Publicering i populärvetenskapliga media
• Spridning genom nyhetsmedia eller offentlig debatt

När kunskapen är spridd kan nästa steg i nyttiggörandet vara att du, eller annan aktör, ser till att forskningen når marknaden i form av någon produkt eller tjänst. Många anser att nyttiggörande åstadkoms först i och med genomslag på marknaden eller i samhället.

Nyttiggörande genom samverkan

För att forskningen ska nå en tillämpning på marknad eller i samhälle krävs oftast samverkan med näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor. Samverkansprojekt kan se olika ut, men präglas ofta av att de olika parterna tar in immateriella tillgångar i projektet och att parterna under projektets gång tillsammans skapar fler immateriella tillgångar.

För att alla parter ska nå sina mål med projektet behöver man därför mycket tidigt i projektet komma överens i avtal om vad som ska gälla för de immateriella tillgångar som hör till och kommer ur projektet. Inte minst behöver man komma överens om strategin kring immaterialrättigheter. Ni behöver bland annat avtala om när du får publicera information som rör patenterbara uppfinningar. Vilket företag ofta vill hålla hemligt tills patentansökan är inlämnad eller till och med publicerad.

Lärarundantaget

På svenska lärosäten tillämpas det så kallade lärarundantaget. Det innebär att enligt lag äger lärare anställda vid lärosätena själva rätten till sina patenterbara uppfinningar. I begreppet lärare inkluderas forskare och andra anställda som forskar. Dessutom är det sedan länge praxis att lärarundantaget även gäller andra forskningsresultat än uppfinningar, till exempel upphovsrättskyddade artiklar.

Innovationsstöd

På grund av lärarundantaget är forskaren, inte lärosätet, avtalspart vid samverkan. Forskare saknar ofta egen tillräcklig kompetens och behöver därför stöd i sitt nyttiggörande i samverkan. De flesta lärosäten har en organisation för att ge sådant stöd. Vid drygt 10 lärosäten finns särskilda innovationskontor med experter i frågorna och vid knappt 20 lärosäten finns holdingbolag som har möjlighet att stötta med tidig finansiering och start-up-verksamhet. Vid vissa lärosäten finns innovationsstödet samlat i en samverkansfunktion.

IVAs Research2Business

För att stärka Sveriges innovationskraft i allmänhet, och forskares förmåga att nyttiggöra forskning i synnerhet driver Kungliga ingenjörs och vetenskapsakademin, IVA, projektet Research2Business.

Projektet uppmärksammar samverkansprojekt med potential att få genomslag på marknad eller i samhället. Varje år publicerar Research2Business sin ”100-lista”, där dessa samverkansprojekt presenteras. Varje år anordnas också R2B Summit, en dag där forskare på 100-listan får möjlighet att presentera sina projekt och knyta kontakter med potentiella samverkansparter.

PRV är partner i Research2Business. Vi bidrar genom att lyfta strategisk hantering av immateriella tillgångar som ett kriterium vid ansöknings- och urvalsprocessen för 100-listan och R2B Summit.

Mer information om Research2Business (extern webbplats) 

Råd till lärare och företag vid samverkan inom utbildning och forskning

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Svenskt Näringsliv vill
underlätta samverkan mellan akademi och näringsliv, och har därför
utvecklat ett antal allmänna råd till lärare, forskare och företag.

Råd vid samverkan_2023_SUHF_G5_Blå_webb.indd (svensktnaringsliv.se)