Idag finns en rad verktyg för att framställa bild, text och ljud med hjälp av artificiell intelligens, AI. För att man ska kunna få upphovsrätt krävs att den som skapat verket är människa, och har kunnat göra fria kreativa val. Därför har ingen upphovsrätt på en bild helt framställd med ett AI-verktyg där du bett datorn skapa en bild utifrån en textinstruktion. Användarrätten kan dock vara skyddad genom användarvillkor som du godkänt när du skapade ett konto i verktyget. 

Läs mer om bilder och AI 

Upphovsrätt uppstår i samma stund som ett litterärt eller konstnärligt verk skapas. Därmed har skaparen, det vill säga upphovspersonen, en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket. Hen har också ensamrätt att bestämma hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten. Det gäller oavsett om verket publiceras på nätet eller sprids på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att hen ska namnges när verket används. Verket får inte heller användas, berarbetas eller manipuleras på ett kränkande sätt.

Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. När upphovspersonen dör övergår upphovsrätten till de efterlevande genom arv eller testamente.

Om de litterära eller musikaliska alster som skapas är tillräckligt unika, självständiga och personligt präglade har ett verk skapats. Det är framförallt verk som har skydd enligt upphovsrätten. Men även fotografier utan verkshöjd och andra typer av prestationer är skyddade och kallas gemensamt för ”närstående rättigheter”. I begreppet ”litterära och konstnärliga verk” inkluderas:

• olika sorters texter,
• musik,
• film,
• scenkonst,
• konstverk,
• fotografi,
• datorprogram,
• byggnadskonst,
• brukskonst
• verk som har kommit till uttryck på annat sätt.

Nej, upphovsrätten är en helt formlös rättighet. Det innebär att skyddet uppstår hos den person som skapade verket i samma stund som verket har skapats. Genom internationella konventioner gäller upphovsrätten sedan i större delen av världen och oavsett medieform.

När ett verk har offentliggjorts med upphovspersonens samtycke börjar en rad olika inskränkningar i upphovspersonens ensamrätt att gälla. Inskränkningarna innebär att verket får användas på olika sätt utan att upphovspersonen eller annan rättighetshavare har gett tillstånd. Att få kopiera skyddade verk för sitt privata bruk är en sådan inskränkning.

När upphovsrättens skyddstid inte längre gäller är verket fritt att använda för den som vill. Det är dock alltid bra att fortsätta nämna upphovspersonens namn vid användningen. Klassikerskyddet är en bestämmelse i upphovsrättslagen som skyddar äldre verk från att användas på ett kränkande sätt. Den bestämmelsen kan även gälla för verk där upphovspersonen dog för flera hundra år sedan.

Titeln på din bok har automatiskt skydd genom lagen om upphovsrätt. Du behöver inte ansöka om skyddet. Det krävs dock att din boktitel är tillräckligt originell för att du ska få skydd. Du kan också komplettera skyddet genom en varumärkesregistrering.

Vad får skydd av lagen om upphovsrätt

En poster eller tavla skyddas av upphovsrätt (copyright på engelska) om den är tillräckligt unikt och personligt utformad. Tavlor och posters kan även skyddas genom designregistrering.

Upphovsrätt går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till. Förutsättningen är att verket är tillräckligt originellt. Upphovsrätt gäller, förenklat, i 70 år efter upphovspersonens död.

Eventuellt intrång i någons upphovsrättsliga skydd eller designskydd bedöms från fall till fall. När är ett verk så likt ett annat att det är ett intrång? Det går inte att ge ett generellt svar på den frågan. Det är inte PRV som bedömer om det handlar om intrång eller inte, det görs av domstol. Vi kan inte heller som myndighet uttala oss bindande i enskilda fall eller ge affärsmässiga råd.

Ensamrätten omfattar hur verket är utformat, men det är inte bara rena kopior av någons verk som omfattas av ensamrätten. Även översättningar och bearbetningar av någons verk till annan konstform eller teknik omfattas av det upphovsrättsliga skyddet. Det vi kan säga generellt är att det är tillåtet att inspireras av någon annans verk, men inte att plagiera. Den avgörande frågan blir om den nya utformningen är alltför lik ursprungsverket eller inte. Vid tvist bedömer därför domstolen om den nya aktören har skapat något som är tillräckligt självständigt från ursprungsverket. I så fall kan det få eget skydd. Vi vet att upphovspersonen inte har ensamrätt till de tankar, principer, faktauppgifter och idéer som ligger till grund för verket.

Här kan du läsa mer om intrång – otillåten användning

Grunden i upphovsrätten är att skaparen får ensamrätt till verket. Det innebär att ingen annan får lov att använda verket (musiken, bilden, videoklippet etcetera) utan tillstånd. Så om man vill använda det som någon annan har skapat, till exempel ett videoklipp, behöver man tillstånd. Detsamma gäller för bildkollage av andras bilder eller bearbetningar av andras verk som sedan publiceras. Vad man däremot alltid får göra är att inspireras av andras verk och skapa något eget. Det skulle då kunna vara ett nytt verk med eget skydd.

Nej, om din text är tillräckligt originell så är den automatiskt skyddad genom lagen om upphovsrätt. Det innebär att ingen får använda den publikt utan ditt tillstånd. Men kortare citat har man rätt att göra om det står varifrån citatet är hämtat. Det finns också lagen om namn och bild i reklam som förbjuder användande av namn och bild i reklamsammanhang. Att snylta på andra personers eller företags renommé kan också strida mot marknadsföringslagen.

Vad får man inte göra enligt upphovsrätten

Nej, bilder är skyddade genom lagen om upphovsrätt och du får inte använda den utan upphovspersonens tillstånd. Föreställer bilden en person som inte har gett sitt samtycke strider det mot lagen om namn och bild i reklam. Det är då straffbart att använda bilden i det sammanhanget. Det kan också strida mot marknadsföringslagen.

Vad får man inte göra enligt upphovsrätten

Nej, den ideella rätten tillhör alltid den som skapat verket. Däremot kan upphovspersonen överlåta de ekonomiska rättigheterna. Hen kan också ge en licens till någon annan att under vissa förutsättningar använda det verk som har skapats.

Vad får man inte göra enligt upphovsrätten

Om man vill spela upp musik i offentlig verksamhet krävs tillstånd från STIM och SAMI. Det kallas också licens. Licensen behövs oavsett om uppspelningen sker via en streamingtjänst som Spotify eller till exempel med en CD-spelare.

STIM är en organisation som företräder låtskrivares rättigheter, medan själva musikerna och artisterna företräds av SAMI. Du behöver ha licens från båda parterna för att spela musik i offentlig verksamhet, till exempel en butik eller restaurang. Det har att göra med att ersättningen ska nå rätt personer.

En prenumeration hos Spotify gäller bara rätten att få använda själva tjänsten. Inte att få spela upp musiken offentligt. En bra idé kan vara att läsa igenom Spotifys användarvillkor för att få reda på hur du får använda tjänsten.

Länkar till STIM och SAMI samt andra upphovsrättsaktörer hittar du här.

Ja, enligt lagen om upphovsrätt får du automatisk upphovsrätt på det utbildningsmaterial du skapat, om det är tillräckligt originellt. Däremot är själva konceptet eller idén bakom din utbildning inte skyddad. Någon kan alltså använda samma koncept på ett annat sätt utan att inkräkta på din upphovsrätt. Arbetsgivaren kan ta över rättigheterna till det du skapat, eller åtminstone ha rätt att använda det i sin normala verksamhet. Om det är så i ditt fall beror på hur ditt avtal ser ut och vilka arbetsuppgifter du normalt har.

Vad får man inte göra enligt upphovsrätten

Tyvärr kan PRV inte garantera att det är tillåtet att fritt använda ritningar från patent och patentansökningar utan tillstånd. Upphovsrätten gäller även för hur och om man får använda någons ritningar och andra verk. Vi rekommenderar därför att man frågar upphovspersonen om lov att använda bilder eller ritningar. Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år efter dödsåret.

Du kan gå PRV-skolan online för att lära dig mer. Ett helt avsnitt i vår onlineutbildning handlar om upphovsrätt.

PRV-skolan online

Kollektiv förvaltning av upphovsrätt är ett sätt att beskriva den masslicensiering av upphovsrätt som framförallt är vanlig i digitala sammanhang. Det här är ett område där svensk rätt är föremål för så kallad EU-harmonisering. I direktiv 2014/26/EU om kollektiv förvaltning av upphovsrätt skäl (2) går det att finna följande definition:

Förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter inbegriper utfärdande av licenser till användare, revision av användare, granskning av hur rättigheterna används, säkerställande av upphovsrätt och närstående rättigheter, inkassering av intäkter från nyttjande av rättigheter och fördelning av utestående belopp till rättighetshavare.

Värt att notera är dock att den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt i Sverige inte endast sker via kollektiva förvaltningsorganisationer. Den sker även genom utfärdandet av så kallade avtalslicenser. PRV:s tillsyn omfattar inte bara kollektiva förvaltningsorganisationer utan aktiviteten kollektiv förvaltning i stort. Det betyder att vi, utöver de kollektiva förvaltningsorganisationerna, även tillsynar andra organisationer som förvaltar kollektiva medel. Totalt uppgår det idag till 27 organisationer!

DSM står för Digital Single Market. På svenska kallas direktivet för upphovsrätten på den digitala inre marknaden.

Direktivet innehåller flera olika bestämmelser gällande bland annat:

1. Nya inskränkningar i upphovsrätten som tar sikte på:

- undervisning

- text- och datautvinning

- bevarande av kulturarvsinstitutionernas samlingar

2. Undantag från fotografers rätt till fotografier i syfte att underlätta spridningen av bildkonstverk som inte längre skyddas av upphovsrätten
3. En ny avtalslicens. Den ska göra det lättare för kulturarvsinstitutioner att digitalisera och tillgängliggöra verk från deras samlingar som inte finns i handeln. (out-of-commerce- works)
4. Informationsplikt för de organisationer som ingår avtal med avtalslicensverkan
5. En ny närstående rättighet för publicister och mediebolag till presspublikationer som sprids online av vissa typer av informationsplattformar och olika nyhetsaggregatorer på nätet. (artikel 15)
6. Upphovsrättsligt ansvar för stora leverantörer av onlinetjänster, för det innehåll deras användare laddar upp (det s.k. plattformsansvaret) (Artikel 17)
7. Rätt till skälig ersättning för konstnärer och fotografer när de överlåter sina rättigheter (bland annat en s.k. bestsellerregeln)
8. Rätt till viss information för upphovsmän (konstnärer och fotografer) om hur deras verk och prestationer används. Syftet är att enklare kunna förhandla om avtalsvillkor och ersättning

Mer information om DSM-direktivet