Upphovsrätten skyddar olika litterära och konstnärliga verk, till exempel det som har skapats av författare, fotografer, illustratörer och konstnärer. Att det är ett "verk" innebär att det har skapats självständigt och därför kan anses vara originellt. Det handlar inte om något kvalitetskrav. Även verk med låg kvalitet kan skyddas av upphovsrätt. Alltför enkla och banala alster behöver däremot inte vara skyddade av upphovsrätt. Domstolen har dock satt låga krav på självständighet i flera rättsfall.

Upphovsrätten består av två delar; en ekonomisk rätt och en ideell rätt.

Den ekonomiska rätten handlar om upphovspersonens rätt att bestämma över hur verket får användas och om kopiering får ske. Upphovspersonen har ensamrätt och därmed full frihet att själv bestämma över den ekonomiska rätten. Upphovspersonen kan välja att lämna över hela eller delar av den ekonomiska rätten till någon annan. Det kan göras under en viss tid eller utan tidsbegränsning.

Den ideella rätten innebär att upphovspersonen har rätt att bli namngiven när verket används på olika sätt. Regler för exakt hur namnangivelsen ska ske finns inte. Det beror istället på vilken typ av verk det gäller och hur namnet brukar anges vid viss användning. Den ideella rätten innebär också att ett verk inte får ändras, beskäras, manipuleras eller utnyttjas så att det kränker upphovspersonen. Normal beskärning eller ändring i produktionsprocessen är tillåten. Den ideella rätten är tvingande lagstiftning och innebär att den aldrig kan avtalas bort, utan blir kvar hos upphovspersonen. Upphovspersonen själv kan däremot välja att avstå från den ideella rätten vid enstaka tillfällen.

Upphovsrätten skyddar även vissa typer av prestationer, som t.ex. artister, skiv- och filmproducenter och TV-företag har åstadkommit. Det kallas för närstående rättigheter. Även fotografer omfattas av närstående rättigheter för enkla fotografiska bilder som inte uppnår verkshöjd, t.ex. passfoton press- och reportagebilder och amatörbilder. I stort sett samma ekonomiska rättigheter som gäller för verk gäller även för närstående prestationer. Fotografer och utövande konstnärer har också en ideell rätt till sina prestationer.

Upphovsrättsliga verk skyddas i varje land separat, men det finns många internationella konventioner och traktat som reglerar upphovsrätten internationellt. Därför kan den ekonomiska och ideella rätten sägas vara internationellt harmoniserad till stor del. Det finns skillnader mellan olika länders upphovsrättslagar som framför allt gäller inskränkningarna. Inskränkningar är olika användningssätt som lagen tillåter utan att tillstånd krävs av upphovspersonen. Vissa inskränkningar som exempelvis är tillåtna i Sverige kanske inte är tillåtna i andra länder, och tvärtom.

I svensk upphovsrättslag är det alltid den fysiska personen (kreatören) som har skapat ett verk som får upphovsrätten. Upphovsrätten uppstår hos den person som har presterat den nödvändiga, intellektuella insatsen som krävs för att få skyddet. Det gäller både anställda upphovspersoner, som frilansande kreatörer. Däremot kan både fysiska och juridiska personer ha närstående rättigheter.

Det är inte ovanligt att den ekonomiska rätten helt eller delvis överförs till någon annan, exempelvis en arbetsgivare eller uppdragsgivare. Upphovspersonen kan också låta någon förvalta upphovsrätten, till exempel en bildbyrå eller någon av de kollektiva förvaltningsorganisationer som finns.

Upphovsrätt ger ekonomiska förutsättningar för upphovspersoner att skapa, oavsett om det som skapas är kommersiellt användbart eller inte. Det kan också handla om konstnärliga verk, byggnadskonst eller andra verk som har ett kulturellt eller samhälleligt intresse. Utan upphovsrätten skulle skapare sannolikt inte investera lika mycket tid eller kraft på att skapa verk. Många affärsmodeller eller sätt att ta del av upphovsrättsliga verk skulle då heller inte vidareutvecklas. Upphovsrätten har en viktig funktion för marknaden och samhället. Förutom skyddet finns bestämmelser i upphovsrättslagen som talar om vad som är tillåtet och vilka villkor som gäller för användning. Lagen främjar samtidigt allmänhetens tillgång till kultur som skyddade verk är en del av. Det upphovsrättsliga skyddet är begränsat,  både i tid och omfattning.

Upphovsrättsskydd och närstående rättigheter uppkommer automatiskt i samma ögonblick som en bild skapas eller tas. Man behöver alltså inte anmäla eller registrera sitt verk. Copyrightmärket © behöver inte användas i Sverige. Upphovsrätten gäller oavsett lagringsteknik. Det spelar alltså inte någon roll om verket är tryckt på papper eller bara finns digitalt.

Upphovsrättsintrång innebär att, när ingen inskränkning i upphovsrättslagen gäller, kopiera eller sprida ett verk till allmänheten utan tillstånd från upphovspersonen. Detsamma gäller om man inte anger upphovspersonens namn eller verket ändras på sätt eller förekommer i sammanhang som kränker upphovspersonen.

Ett intrång i upphovsrätten kan leda till konsekvenser som förbud, ekonomisk ersättning, skadestånd, beslag och straff. Vilken konsekvens som blir aktuell beror på vad som har använts och hur det har använts. Det spelar också roll om det sker med uppsåt eller oaktsamt. En annan faktor är om det sker med eller utan vetskap om att det som använts är skyddat av upphovsrätt.

Man kan bara straffas för upphovsrättsintrång om man haft uppsåt eller varit grovt oaktsam. Man kan alltså inte bli straffad om man inte vet, eller haft anledning att misstänka, att ett verk är olagligt kopierat. Skyldighet att betala skadestånd inträffar bara om intrånget har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Däremot har upphovspersonen alltid rätt till skälig ersättning för den otillåtna användningen av verket. Det innebär att man måste betala för att användningen har skett utan tillstånd. Ett undantag är om kopiering har skett för privat bruk av verk som har lagts ut olagligt (se fråga 7). Då blir man bara ersättningsskyldig om det skett med uppsåt eller man har varit grovt oaktsam.

Huvudregeln är att upphovspersonen har en ensamrätt att använda sitt verk på olika sätt, dvs. den ekonomiska rätten. Det innebär att var och en som vill använda verket måste be upphovspersonen om tillstånd. Men det finns tillfällen när tillstånd inte behövs. Det kan handla om tillfällen som tillgodoser vissa religiösa, kulturella eller andra samhälleliga behov. I upphovsrättslagen finns olika inskränkningar i upphovspersonens ensamrätt som gör att andra kan använda ett verk utan tillstånd.

Exempel på sådana inskränkningar är att:

• göra enstaka kopior för privat bruk
• citera andras verk
• avbilda offentlig konst eller byggnader
• framföra musik offentligt, om musiken i sig inte är det huvudsakliga.

Citat i andras texter får ske om man anger källan och upphovspersonens ideella rätt inte kränks. Citatet får användas för att till exempel förstärka eller belysa ett påstående, men bara om det förekommer i eget skapat arbete. Ett citat får inte vara längre än vad som motiverat av ändamålet. Det innebär i praktiken att man inte får använda ett citat bara för att göra en text mer läsvärd.

Du måste vanligtvis ha tillstånd för att använda någon annans musik i en video som du vill publicera på nätet. Det spelar ingen roll om du laddar upp videon på din egen webbsida eller en allmänt tillgänglig plattform. Även om du är upphovsperson till videon innehåller den annans skyddade musikverk och för det behöver du tillstånd innan du laddar upp videon. Är musikverket inte längre skyddat, om det är äldre än 70 år efter kompositörens dödsår, krävs däremot inget tillstånd.

En person får göra en eller några få kopior av ett offentliggjort verk för privat bruk. Hur många exemplar som är "några få" får avgöras från fall till fall. Kopiorna får inte användas för något annat ändamål. Kopiering för privat bruk får ske i både analog och digital form. Laddar du däremot ner något från nätet måste det exemplar som ligger på nätet vara lagligt. I annat fall gäller inte inskränkningen om kopiering för privat bruk. Det gäller även om du har kopierat i god tro. Det är inget försvar att kopieringen gjorts för privat bruk om förlagan som finns på nätet saknar tillstånd från upphovspersonen. Om du kopierar ett verk för privat bruk från en laglig förlaga får du också ge en kopia till en familjemedlem eller kompis.

Att ladda ner ett verk från nätet innebär att du skapar en kopia av verket. Det gäller även om man laddar ner mindre delar av verket.

Nedladdning av verk från nätet får bara ske om exemplaret av verket är lagligt uppladdat på nätet. Då handlar det om en laglig kopiering av verket för ditt privata bruk.

Upphovsrättslagen skyddar användningen av tekniska skyddsåtgärder. Det är åtgärder med tekniska spärrar som hindrar åtkomst till det upphovsrättsligt skyddade verket. I Sverige rör skyddet för tekniska skyddsåtgärder exemplarframställning eller tillgängliggörande av verk för allmänheten, alltså den ekonomiska rätten. Däremot skyddas inte andra spärrar som exempelvis regionsskydd för dvd-skivor.

Skyddet för tekniska skyddsåtgärder innebär att det är förbjudet att kringgå kopieringsspärrar för att göra verket tillgängligt för allmänheten. Ett exempel på att göra verket tillgängligt för allmänheten är att lägga ut det på nätet. Det är däremot tillåtet att gå förbi tekniska spärrar om de hindrar dig från att lagligt ta del av produkten. Det innebär att du får bryta kopieringsspärrar som hindrar att du tittar på film i datorn eller med alternativa operativsystem. Det är ju i sådant fall inte fråga om att du framställer ett nytt exemplar eller sprider det till allmänheten.

Privatkopieringsersättning ger upphovspersonerna kompensation för allmänhetens möjlighet att kopiera och spela in deras verk för privat bruk. Privatkopieringsersättningen kommer från en EU-lagstiftning som säger att privatkopiering bara är tillåten om upphovspersonerna får ekonomisk kompensation. I den svenska upphovsrättslagen ska ersättningen betalas av företaget som tillverkar och säljer produkter som kan användas för privatkopiering, t.ex. cd/dvd-skivor, mp3-spelare, externa hårddiskar, USB-minnen och digitalboxar med inbyggd hårddisk för TV.

Frågan om det är tillåtet att streama film och TV-serier från olagliga streamingtjänster är omdiskuterad. Den ursprungliga uppfattningen var att man kunde ta del av innehåll via streamingtjänster, även om innehållet var olagligt. Eftersom streaming vanligtvis innebär att det bara blir en tillfällig kopia, eller ingen kopia alls, gör tittaren inget upphovsrättsbrott. Tillfälliga kopior som sker av teknisk anledning är undantagna från upphovspersonens upphovsrätt genom en inskränkning.

Den här uppfattning ändrades delvis i samband med ett europeiskt rättsfall (Stichting Brein C‑527/15) som kom under våren 2017. I det fallet menade EU-domstolen att inskränkningen inte gällde. Detta eftersom det handlade om tillfälliga kopior vid streaming från en olaglig streamingtjänst genom den aktuella mediaspelaren. Även tittaren skulle då begå upphovsrättsintrång genom att streama olagliga filer via mediaspelaren. Det är inte klarlagt om EU-domstolens resonemang även gäller andra former av streaming från olagliga streamingtjänster. Detta har hittills inte prövats av svensk domstol. Det är däremot ett intrång om man utan tillstånd fildelar samtidigt som man streamar ett skyddat material på nätet. Detsamma gäller om kopior som inte är tillfälliga framställs av tittaren.

För att ladda upp annans upphovsrättsliga skyddade verk på exempelvis Facebook måste du ha upphovspersonens tillstånd. Det handlar då om både exemplarframställning och att du gör verket tillgängligt för allmänheten. Båda dessa användningssätt omfattas av upphovspersonens ensamrätt. Det spelar ingen roll om verket har laddats upp "automatiskt". Du är ändå ansvarig för att inhämta tillstånd för att få använda verket.

Att länka till ett upphovsrättsligt skyddat verk är tillåtet om länken inte kringgår ett lösenord eller annan skyddsåtgärd. Detsamma gäller för inbäddning till exempel med hjälp av etiketter som de som finns på webbplatser som YouTube. Det innebär att materialet måste ligga allmänt tillgängligt på nätet för att länkning ska vara okej. Det är fortfarande oklart om det är tillåtet att länka till material som laddats upp utan tillstånd från upphovspersonen. Om sådan länkning däremot sker med vinstsyfte eller kommersiellt syfte krävs tillstånd. Det spelar då ingen roll om länkdragaren inte förstått att materialet var olagligt publicerat.

Den ekonomiska rätten till ett verk kan upphovspersonen lämna över helt eller delvis till någon annan. Räkna med att ett användarvillkor som säger att företaget äger upphovsrätten till ditt innehåll antagligen gäller. Det krävs däremot en tydlig överenskommelse med dig för att upphovsrätten helt ska anses ha övergått till företaget. Den ideella rätten kan inte övertas av företaget eller någon annan. Det är bara upphovspersonen själv som kan bestämma att den ideella rätten inte ska gälla, men det får bara ske vid enstaka tillfällen.

Förlagan till en avatar kan vara skyddad av upphovsrätt som ett fotografiskt eller konstnärligt verk. Om du bearbetar någon annans skyddade verk kan det krävas ett tillstånd från upphovspersonen. Både att få göra bearbetningen och att få använda den på olika sätt. Det gäller däremot inte om det sker för ditt privata bruk.

Förlagan till din avatar kan också i visa fall omfattas av annan immaterialrätt, främst varumärken och designrätt. Lagarna gäller däremot inte om avataren inte används i kommersiellt syfte eller det som kallas för "näringsverksamhet". Det är den stora skillnaden mellan upphovsrätt och de andra immaterialrätterna. Upphovsrätten gäller vid både kommersiell och icke-kommersiell användning av ett verk.

I svensk upphovsrätt finns det inte någon god tro, dvs. att du inte känner till eller inte har anledning att förstå att det är ett skyddat verk som du använder utan tillstånd. Huvudregeln är att den som vill använda någon annans verk ska be om tillstånd från upphovspersonen. Ibland finns det dock en inskränkning som gäller för användningen, till exempel kopiering för privat bruk eller citat.

Bara den som haft uppsåt eller varit oaktsam kan straffas eller bli skadeståndsskyldig för upphovsrättsintrång. Man kan alltså inte bli straffad eller skyldig att betala skadestånd om man inte vet att ett verk är olagligt kopierat. Det är under förutsättning att det inte heller har funnits någon anledning att misstänka det. Däremot har upphovspersonen alltid rätt till skälig ersättning för användning som har skett utan tillstånd. Det innebär att du måste betala för den användning som skett utan tillstånd av upphovspersonen. Undantag gäller för kopiering som skett för privat bruk. Då är du bara ersättningsskyldig om det skett av grov oaktsamhet eller med uppsåt.

PRV:s webbplats för laglig streaming heter Streamalagligt.se. Här hittar du lagligt innehåll inom musik, film, TV-program, e-böcker, dataspel och sport.

Streamalagligt.se (extern webbplats)