Varför krävs förvärvad särskiljningsförmåga? 

Förvärvad särskiljningsförmåga krävs när varumärket inte har inneboende särskiljningsförmåga. Att särskiljningsförmåga saknas betyder att varumärket inte uppfattas som ett kännetecken, det vill säga att det inte skiljer ut innehavarens varor och tjänster från andras motsvarande varor och tjänster.  

Det kan till exempel bero på att varumärket endast beskriver de sökta varorna eller tjänsternas grundläggande egenskaper, mängd, användning, pris eller ursprung, eller är en vanlig beteckning för varan eller tjänsten i branschen eller i dagligt språk.  

Att ett varumärke har förvärvat särskiljningsförmåga betyder att det har använts tillräckligt länge och i tillräckligt stor omfattning för att konsumenterna ska ha börjat uppfatta det som ett kännetecken för ett företags varor eller tjänster.

Exempel: Kexchoklad

På 2000-talet ansågs ordet KEXCHOKLAD sakna ursprunglig särskiljningsförmåga, eftersom ordet ansågs kunna ange beskaffenheten hos varan ”choklad med frasrån och mellanfyllning”. 

Foto: Cloetta

När ärendet prövades hos Patentbesvärsrätten lyckades dock innehavaren (Cloetta Fazer AB) visa att varumärket hade förvärvat särskiljningsförmåga genom långvarig användning och exponering av varumärket. Bland annat fäste domstolen stor vikt vid de marknadsundersökningar som genomförts, vilka kunde visa att en stor del av konsumenterna uppfattade KEXCHOKLAD som just ett varumärke.

Bedömning av särskiljningsförmåga – bevis om användning 

När PRV bedömer varumärkets användning räknar vi in alla viktiga faktorer i ärendet, däribland: 

• varumärkets marknadsandel
• hur mycket varumärket har använts 
• i hur stort geografiskt område varumärket har använts 
• hur länge varumärket har använts 
• hur stora investeringar den sökande har gjort i marknadsföring 
• hur känt varumärket är bland potentiella kunder 

Det går inte att säga hur mycket dokumentation som krävs i varje enskilt fall. En huvudregel är att ju mer beskrivande ett varumärke är, desto mer krävs för att styrka att det använts så mycket att det har fått särskiljningsförmåga. 

Vad kan dokumentationen innehålla? 

Det finns inga exakta krav på vad du ska skicka in. Dokumentationen kan vara olika typer av marknadsföring: annonser, annonsbroschyrer och kataloger. Här är några exempel: 

• Tidpunkten när varumärket användes för första gången. Du kan styrka uppgiften genom att till exempel skicka in kopior av annonser från den perioden. 
• Försäljning/omsättning. Om du söker skydd för flera varor eller tjänster bör du så gott det går ange försäljnings- och omsättningssiffror för varje sökt vara eller tjänst. 
• Marknadsföring. Ange årlig marknadsföringskostnad. Beskriv i vilken slags media du har marknadsfört dina produkter eller tjänster – till exempel dagstidningar, magasin, TV. 
• Geografiskt område. Ange var i Sverige dina produkter eller tjänster finns till försäljning. 
• Marknadsundersökningar som visar hur stor del av konsumenterna som känner igen varumärket (och att det uppfattas som just ett kännetecken).
• Annan information. Ange all annan information som du tycker talar för att ditt varumärke ska registreras.