Montage med ett par jeansklädda byxben och porträttbild på Ann-Charlotte Järvinen.

Svenskt varumärke – med värdefull granskning

Att det blivit enklare att registrera varumärken har fördelen att fler kan utnyttja skyddet. Baksidan är att det kan gå snabbt, ibland för snabbt, vilket exponerar dig för risken att göra intrång. Ann-Charlotte Järvinen, jurist och expert på varumärkesfrågor på ombudet AWA ger tips på hur du kan undvika vanliga misstag.

I en svensk varumärkesansökan hos PRV ingår en granskning som bland annat undersöker om det finns andra varumärken registrerade i Sverige och i EU-varumärkesregistret, plus företagsnamn i registrerade i Sverige som skulle kunna vara ett hinder för din registrering. Något som ofta inte ingår hos myndigheter utanför Sverige.

Ann-Charlotte Järvinen är jurist och partner i ombudsfirman AWA där hon ger kunder råd kring varumärke, designskydd och upphovsrätt. Hon ser en utveckling där allt fler företag väljer att registrera sina varumärken själva, utan att ta hjälp av till exempel ett ombud.

”Det är positivt att fler ser värdet i att skydda sitt bolagsnamn och varumärke med en registrering. Det man ofta glömmer är det kan finnas liknande varumärken som redan är registrerade i andra länder. Mitt råd är därför att undersöka det tidigt.”

Invaggade i falsk trygghet

På kort tid har hon haft tre fall där mindre aktörer har gjort varumärkesintrång med sitt registrerade varumärke, av ren okunskap.

”För en startup med små resurser kan det vara förödande när man just tryckt upp sitt varumärke på produkter som måste dras tillbaka. Ett EU-varumärke är kostnadseffektivt och enkelt att söka, men många blir förvånade när de inser att du kan få ett varumärke godkänt, trots att ingen granskning har gjorts.”

Många blir på så sätt invaggade i en falsk trygghet. Därför rekommenderar hon ofta kunder att börja med en svensk varumärkesregistrering där en granskning ingår i priset.

”Det är ingen garant, men en bra investering. Om du sedan vill gå vidare ut i världen kan du använda din svenska registrering som prioritetsgrundande när du söker EU-varumärke till exempel.”

Om man ändå vill gå direkt på ett EU-varumärke kan man som företag göra egna sökningar i de varumärkesregister som finns i länderna där man tänkt vara verksam. Ett tips är också att googla mycket innan registreringen för att hitta något som liknar ditt varumärke. Titta både på hur ordet stavas och hur det låter. Man kan också anlita ett ombud. De har ofta färdiga sökpaket.

”De tiotusenlappar det kostar att göra en sådan sökning är pengar du snabbt tjänat in om du råkar göra intrång. När stora bolag gör missar av det här slaget är det ofta för att man har anlitat en reklambyrå som kommit på något smart och inte hunnit göra ordentlig research innan lansering.”

Du måste använda varumärket

Varumärkesintrång slutar ofta med en överenskommelse där den som gjort intrånget får en viss tid på sig att dra tillbaka sina produkter och ändra sitt namn. Har man haft omfattande försäljning och åsamkat skada för motparten kan det även bli fråga om ekonomisk kompensation.

En annan sak som många glömmer, enligt Ann-Charlotte Järvinen, är att det inte är säkert att användning i ett EU-land räcker för att kunna behålla sitt EU-varumärke efter 5 år.

”Det handlar minst om två eller fler länder. Om du inte använder varumärket inom en femårsperiod, kan någon begära att din registrering upphävs.”

Att granskning ingår i en svensk varumärkesregistrering är en extra service som staten erbjuder svenska företag för att de ska hamna rätt från början.

Intervjun gjordes 2024. Foto: Andreas Offesson