Värdering av immateriella tillgångar

Varför ska jag göra en värdering av de immateriella tillgångarna? Jo, för att de ofta står för en mycket stor del av ett företags värde. Därför kan det finnas många skäl till att värdera dessa.

Många företag förstår inte att deras varumärken, design och andra immateriella rättigheter och tillgångar ofta är mer värdefulla, än till exempel deras varulager. Det är inte ovanligt att ett företags immateriella tillgångar utgör deras enskilt mest värdefulla tillgång och kan användas för att säkerställa finansiering av företagets tillväxt.

En värdering av immateriella tillgångar kan till exempel bli nödvändig när:

  • Du planerar att licensiera ut en immateriell tillgång och du vill få en uppskattning på framtida licensavgifter
  • Du planerar att köpa eller sälja ett företag. En värdering av de immateriella tillgångarna kan då vara till hjälp för att uppnå ett bättre pris. 

Det kan också finnas en skyldighet att värdera de immateriella tillgångarna gentemot Skatteverket. Läs också avsnittet om redovisning nedan.

Värdera det immateriella

Att få fram en korrekt värdering av dina immateriella tillgångar är inte alltid helt lätt. Hur mycket är ett varumärke värt efter år av marknadsföring? Skyddar ditt patent en teknisk lösning där det finns ett gott marknadsunderlag eller är uppfinningen överflödig? Ett välkänt varumärke eller ett starkt patent kan utgöra ett företags verkliga kärna.

Alla immateriella tillgångar är inte värdefulla. Hjälper de inte till att skapa, bibehålla eller öka kassaflödet har de kanske inget direkt värde. Värdet på dina tillgångar kan också förändras över tid. Till exempel kan ett patent skydda en unik lösning, men efter en tid kan andra lösningar uppkomma som drar ner värdet på ditt patent.

Varumärken ökar generellt i värde ju mer kända de blir.

Värdet på immateriella rättigheter beror på omständigheterna vid en given tidpunkt och plats. Det är viktigt att analysera den immateriella rättigheten utifrån dess användning, marknaden och konkurrenter.

Värdering av immateriella rättigheter är mycket viktigt. En värdering visar om en rättighet är nödvändig eller inte. Den möjliggör även för innehavaren att utforma en sammanhängande strategi och värderingen pekar på syftet med den immateriella rättigheten.

Olika värderingsmetoder

Det finns olika metoder för att göra en värdering av dina immateriella tillgångar. Alla metoder har sina för- och nackdelar och det är svårt att hitta en metod som är allmängiltig och som fungerar på alla situationer. Vilken metod som passar just ditt företag måste du själv avgöra. Det finns aktörer på marknaden som säljer värderingstjänster och som kan hjälpa dig med hur du ska gå tillväga för att få fram en så tillförlitlig värdering som möjligt.

The Cost method

En värdering enligt denna metod baseras på de kostnader som har krävts för att skapa en immateriell tillgång, eller vad det skulle kunna kosta att återskapa eller utveckla en liknande produkt eller tjänst. Metoden tar inte hänsyn till det nuvarande ekonomiska värdet av en produkt.

Vanliga kostnader brukar vara:

  • Arbetskraft
  • Material och utrustning
  • Forskning och utveckling
  • Utveckling av prototyp
  • Tester
  • Regulatoriskt godkännande och certifiering för till exempel läkemedel
  • Ansökning och registrering samt beviljande av immateriella rättigheter

Den här metoden förutsätter att en potentiell köpare kan undvika dessa kostnader genom att köpa den immateriella tillgången. Värdefulla fördelar med detta kan vara:

Tid: Genom att köpa tillgången kan köparen undvika att slösa tid på forskning och utveckling.

Utgifter: Skulle köparen istället försöka att utveckla sin egen teknik så skulle köparen vara tvungen att spendera åtminstone såhär mycket.

Framgång: En köpare kanske inte lyckats att utveckla sin egen teknik.

Skydd: En köpare kanske inte kan skydda sin egen teknik och kan dessutom riskera att göra intrång i andras rättigheter.

Denna värderingsmetod lämpar sig för en övergripande värdering vid köp av ett företag och övervägandena om tillgångarna i ett tidigt skede. Däremot kan fokuseringen på kostnader istället för vinst skapa en skev bild så att marknadspotentialen inte fullt ut vägs in. Den här metoden väger inte in framtida värde och därför går man miste om en parameter som värdering traditionellt grundar sig på.

The Market Value method

Att basera värderingen av en produkt utifrån dess resultat på marknaden kan vara ett bra tillvägagångssätt när man ska värdera immateriella tillgångar och rättigheter. Marknadsvärdering av immateriella tillgångar ger en bra uppskattning av värdet. Problemet med denna metod är att det kan vara svårt att hitta publicerad information om överlåtelser av immateriella tillgångar och rättigheter då de ofta är hemliga. Det är få överlåtelser som är tillräckligt likartade för att ge en bra jämförelse. Ingen överlåtelse är den andra lik.

Det är osannolikt att den här metoden skulle användas för att värdera patent. Värdet på ett patent bygger till stor del på att patentet är unikt och därmed är det inte troligt att man hittar jämförbar information.

Trots de svårigheter som finns är denna metod objektiv och den kan förse företag med en realistisk analys av värdet på en immateriell tillgång för både innehavaren och köparen.

The Income or Economic Benefit method

Denna metod fokuserar på den inkomst som en immateriell tillgång kan komma att generera i framtiden. Metoden väger in både framtida inkomster, som rättigheten kan generera under dess livstid, samt kostnaderna för detta. Risk och finansiella kostnader är också faktorer som påverkar. Resultatet av denna analys kallas ”Net Present Value” eller NPV.

Detta sätt att värdera immateriella tillgångar ger en potentiell köpare möjligheten att överväga en investering baserat på om NPV-värderingen är positiv eller negativ.
Även om NPV är en användbar och lättanvänd metod ska det dock påpekas att Income or Economic Benefit method endast är en bedömning om sannolika framtida händelser än faktiskt utslag.

Svårigheter med denna metod är följande:

  • Det är svårt att uppskatta den ekonomiska livscykeln hos immateriella tillgångar.
  • Det är svårt att uppskatta inkomsterna flera år framåt.
  • Faktorer som styrkan hos den immateriella tillgången, storleken på den potentiella marknaden, konkurrensen, förändringar i det ekonomiska klimatet och kostnaden för registrering och att försvara sig mot intrång i rättigheten måste beaktas.

Värdera varumärke med ISO 10668

Det finns en metod kallad ISO 10668 som är en standard för att utföra en så kallad varumärkesvärdering. I bland annat USA så separerar man ofta på den registrerade varumärkesrättigheten (trademark) och den uppfattningen som allmänheten har om ett företags varumärke som helhet (brand). Med denna standard syftar man alltså inte nödvändigtvis på en särskild registrerad varumärkesrättighet utan snarare varumärket som helhet.
Standarden används ofta för att utföra en värdering för strategiarbete, bokföring, överlåtelser, licensiering med mera.

Värdering enligt ISO-standard, brand valuation (extern webbplats)

Redovisning av immateriella tillgångar

Inom redovisningsrätten definieras en immateriell tillgång som en icke-monetär tillgång utan fysisk form. Om och hur en immateriell tillgång ska redovisas beror till stora delar på om tillgången är förvärvad eller egenupparbetad och vilken normgivning företaget följer. Kolla därför noga med exempelvis Skatteverket vilka regler som gäller för din verksamhet.

Generellt kan det dock sägas att en immateriell anläggningstillgång får enligt bestämmelserna tas upp i balansräkningen oavsett om tillgången är förvärvad från någon annan eller är egenupparbetad (4 kap. Årsredovisningslagen). En förutsättning är dock att utgifterna för tillgången är av väsentligt värde för rörelsen under de kommande åren.

En immateriell anläggningstillgång ska tas upp till anskaffningsvärdet, det vill säga utgifterna för att förvärva eller tillverka tillgången. I anskaffningsvärdet för en egenupparbetad (tillverkad) immateriell anläggningstillgång får inräknas:

  • sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången,
  • en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader,
  • ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av tillgången till den del räntan kan hänföras till tillverkningsperioden.

För mer detaljerad information om redovisning av din verksamhets immateriella tillgångar samt hur du gör avskrivningar på dessa hänvisar PRV till Skatteverket.