Avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare

För patenterbara uppfinningar som tas fram av en arbetstagare gäller i Sverige lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar, om inget annat avtalats (Lag 1949:345, LAU).

Lagen om rätten till arbetstagares uppfinning (extern webbplats)

Lagen går igenom vilka rättigheter respektive skyldigheter som arbetsgivare och arbetstagare har när en uppfinning har kommit till i ett anställningsförhållande. Arbetsgivarens rättigheter till uppfinningen varierar beroende på bland annat arbetsuppgifter och hur nära uppfinningen hänger ihop med dessa.

För att vara säker på att innovationer, tekniska lösningar, datorprogram eller andra immateriella tillgångar som uppstår i arbetstagarens arbete ska tillfalla arbetsgivaren så bör det regleras i ett anställningsavtal.

Kollektivavtal

Ibland kan rättigheter till immateriella tillgångar vara reglerade i kollektivavtal. Till exempel finns Uppfinnaravtalet för privat sektor som reglerar arbetstagares rätt till uppfinningar. Därför är det bra att undersöka om Uppfinnaravtalet gäller och om det räcker innan man gör ett särskilt avtal.

Konsulter och praktikanter

Idag finns det många slags uppdragsförhållanden. Det är vanligt att företag hyr in konsulter för att under en tidsbegränsad period genomföra projekt. Konsulter betraktas ofta inte som arbetstagare av det inhyrande företaget. Det blir därför oklart om arbetsgivarens rätt till immateriella tillgångar gäller. Förmodligen är det företaget som hyr ut konsulten som betraktas som arbetsgivare.

Det betyder att en inhyrd konsult skulle kunna arbeta på ett företag med att utveckla ett internt IT-system och när arbetet är slutfört tillfaller äganderätten konsulten eller konsultens arbetsgivare. Det inhyrande företaget skulle alltså sedan vara bundet av samtycke från konsulten eller konsultens arbetsgivare för att utnyttja IT-systemet.

Detsamma gäller när man tar emot praktikanter på en arbetsplats och där man inte avtalar om vad som sker med immateriella tillgångar som praktikanterna är med och arbetar fram. Praktikanter är i regel inte anställda av företaget och omfattas därför inte av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Även här är rättsläget oklart. Därför är det viktigt att avtala om immateriella tillgångar och rättigheter för att undvika oklarheter och framtida problem.

Avtal är användbart i samarbeten mellan företag

Ofta är det lyckade samarbeten som leder fram till nya innovationer. Det kan vara uppfinningar, tjänster eller andra produkter som ska introduceras på marknaden. I samarbeten är det viktigt att redan från början göra klart i ett avtal vad som gäller för alla delaktiga. Det är särskilt viktigt när det kommer till immateriella tillgångar, eftersom de ofta skapar mycket höga intäkter i företaget.

Vanliga frågor att avtala kring brukar vara framtida vinster, plikter, utgifter, företagshemligheter och särskilda kunskaper. Men även frågor om upphovsrätter som uppstår i samarbetet och rätten att bli namngiven är viktiga att ha tänkt igenom från början. Dessa frågor behöver man tidigt ställa sig och avtala om eftersom lagen ofta inte räcker till för att lösa en konflikt om ägandeförhållanden. 

Ett exempel

Två eller flera företag inleder ett samarbete med målet att nå fram till en teknisk lösning på ett problem. Alla parter bidrar med information, idéer, resultat, uppslag med mera. Efter en tid har man kommit fram till en teknisk lösning, alltså en uppfinning, och det finns goda förutsättningar att söka patent på uppfinningen.  Här kan det uppstå frågetecken om hur de samarbetande företagen ska gå vidare med uppfinningen.

Samarbetsavtalets utformning

Exakt hur man väljer att skriva avtal är upp till de parter som samarbetar. Ett vanligt tillvägagångssätt är att skriva ett övergripande samarbetsavtal som drar upp de större riktlinjerna för samarbetet. I anslutning till samarbetsavtalet kan det sedan skrivas sidoavtal som mer i detalj reglerar frågor kring tillgångar och rättigheter som uppstår under samarbetets gång.

Hur man utformar ett avtal beror på syftet med samarbetet. När man till exempel står inför ett patentsamarbete är följande frågeställningar vanliga:

• Kan en delägare besluta om att licensiera uppfinningen till en tredje part utan samtycke från övriga delägare? Ska de övriga delägarna ersättas?
• Kan en annan delägare utnyttja uppfinningen i sin verksamhet utan de övriga delägarnas samtycke? Ska övriga delägare få ta del av inkomsterna från uppfinningen?
• Hur fördelas kostnader för patentet, till exempel årsavgifter?
• Om man misstänker att en tredje part gör intrång i patentet hur ska man då inleda arbetet med att förhindra det? Om det uppstår kostnader för juridisk expertis och rättsprocess, vem ska då betala?

Sekretessavtal

När man inleder samarbeten eller projekt bör man ingå ett sekretessavtal för att säkerställa att värdefull kunskap och känslig information inte sprids på ett okontrollerat sätt och på så sätt förstör för det resultat som samarbetet syftar till.
Sekretessavtal brukar reglera fyra områden:

• Definition av den sekretessbelagda informationen: En beskrivning av vilken information som ska hemlighållas. Avsnittet kan också definiera vilken typ av information som inte ska anses hemlig.
• Användningen: Beskriver på vilket sätt parterna får utnyttja informationen.
• Begränsning av hur informationen får föras vidare: Det kan finnas ett behov för parterna att dela informationen med andra, till exempel anställda eller konsulter. I sekretessavtalet måste det vara tydligt hur detta får ske.
• Giltighetstid: Reglerar under hur lång tid sekretessavtalet ska gälla. 

Det är inte ovanligt att andra typer av avtal, till exempel anställningsavtal, innehåller klausuler som även reglerar sekretessen. Om man anser att en sådan klausul är fullt tillräcklig behöver man inte ett separat sekretessavtal.

Exempel på innehåll i sekretessavtal

Licensavtal

Licensavtal kan vara mycket betydelsefulla för ett företags lönsamhet. Med en licens kan du ge någon annan rätt att använda hela eller delar av den ensamrätt som en immateriell rättighet ger. Det brukar kallas att licensgivaren upplåter ensamrätten.

Det finns företag vars affärsstrategi går ut på att ta fram nya innovationer, registrera dem och sedan licensiera ut dem. Istället för att själv bygga upp ett företag kring innovationen, kommer intäkterna genom royalties eller andra typer av licensavgifter.
I en licensförhandling är det viktigt att gränserna för licensen är tydliga. Ett licensavtal bör åtminstone reglera fyra viktiga områden:

• Tiden: Under hur lång tid ska licensavtalet löpa?
• Rummet: Är licensen begränsad till något särskilt land eller särskild region?
• Förfogandet: Hur ska uppfinningen användas? Tillverkning, utbjudande, användning, i vilka branscher?
• Konkurrens: Vilka möjligheter får licenstagaren? Är det en enkel eller exklusiv licens? (Med en enkel licens får licensgivaren utnyttja rättigheten för egen del eller licensiera även till annan part. Med en exklusiv licens har licenstagaren en ensamrätt att utnyttja rättigheten.)

Expertis kan behövas för licensavtal

Licensavtal kan snabbt bli komplicerade och omfångsrika. Därför kan det vara en god idé att ta hjälp av expertis inför en licensförhandling. De som ingår licensavtal bör åtminstone ha kännedom om följande:

• Det obligationsrättsliga: Vilka förpliktelser uppstår genom avtalet?
• Det immaterialrättsliga: Vilken typ av rättighet licenseras? Hur lång skyddstid har rättigheten? 
• Det internationellt privaträttsliga: Är det ett internationellt licensavtal? Då kan frågor uppstå om vilket lands lagstiftning och domstol som ska tillämpas på avtalet? 
• Det konkurrensrättsliga: Hur begränsas utnyttjandet av den immateriella rättigheten?

Läs mer om licensiering av tillgångar

Hjälp för att skriva avtal

Att skriva ett avtal där dina immateriella rättigheter ingår kan vara invecklat. Därför är det bra att ta hjälp.

Hitta advokat eller jurist för att skriva avtal