Den är inte större än ett mjölkpaket men kan simulera något läkemedelsbolagen drömt om länge: en konstgjord mänsklig mage. Det är i korthet vad professor i galenisk farmaci, Christel Bergström och hennes forskarkollegor på Uppsala Universitet har uppfunnit. Det låter kanske enkelt, men är fruktansvärt komplicerat.

– Många har försökt och misslyckats. Under två år tog vi ett steg fram och två tillbaka. Så det är inte konstigt att vissa kollegor under åren har undrat om vi inte borde ge upp? Som tur var hade vi bland annat anslag från Europeiska forskningsrådet under fem år, vilket varit avgörande för att lyckas.

Etiska och ekonomiska vinster

När man tar fram ett läkemedel är ett viktigt steg att hitta bästa sättet för den aktiva molekylen att tas upp av patienten. Det kräver först tester i labb, sedan djurförsök, innan man går vidare till människa. I sommar fick Christel Bergström och kollegan Janneke Keemink patent på apparaten som består av två kammare som skiljs åt av ett utbytbart membran. Tillsammans startade de företaget Enphasys som sedan februari har en anställd.

– Maskinen simulerar hur ett läkemedel bryts ner och tas upp av blodbanan, vilket i sin tur gör att man redan i labbet kan minimera antalet preparat man går vidare med till kostsamma tester på djur. Det kommer också att göra läkemedel mer effektiva, vilket kan minska antalet piller patienter behöver ta, säger Christel Bergström.

Enphasys gör i dagsläget analyser åt andra, men söker just nu tillverkare för att i framtiden sälja utrustning i Europa och USA som de ser som de största marknaderna. Företagets resa påbörjades 2016 då de fick hjälp av Uppsala University Innovation (UUI) att inleda processen med patentansökan. Ett arbete hon beskriver som mödosamt när man inte är van.

– Det som gör UUI och andra innovationskontor på lärosätena så viktiga är att de ger dig professionell hjälp på den nivå du befinner dig och får saker att hända. Som forskare har du ibland svårt att se vad som skulle kunna bli ett företag och du sökte dig kanske inte heller till den akademiska världen för att du ville bli entreprenör.

Publiceringsstrategi

Forskarna förstod tidigt att upptäckterna kunde leda till ett patent och höll sig från att offentliggöra dem i två år. Något som var möjligt dels eftersom de fått finansiering under fem år, dels inte hade krav på publiceringar under den tiden.

– Arbetet gjordes av en postdok och inte som doktorandprojekt, vilket hade skapat mer stress kring publicering.

Förutom Europeiska Forskningsrådet har man fått stöd från bland annat Vinnova och Handelsbankens innovationsstiftelse.

Christel Bergström nämner ett antal saker som skulle kunna främja att mer forskning blev företag i Sverige: Finansiering som är längre än tre år utan krav på publiceringar tillåter misslyckanden i tidiga faser, och riskkapital som är tillräckliga för att bygga företag, inte bara starta dem.

Även institutionernas ledarskap är viktig, betonar hon.

– Har du ett riskfyllt projekt som eventuellt kan bli ett patent, se till att skapa ett akademiskt skyddsnät för de som arbetar i projektet. Det vill säga annan forskning som sköts parallellt där de kan publicera. Sedan är det såklart viktigt att doktorander får utbildning i immateriella tillgångar.

Faktorer för fler företag enligt Christel Bergström:

• Långsiktig finansiering utan krav på publiceringar.
• Ledarskap på lärosätena som skapar ”akademiska skyddsnät”.
• Riskkapital till långsiktiga satsningar.
• Utbildning i immateriella tillgångar för alla doktorander.

Enphasys patent.

Intervjun gjordes 2021. Foto: Casper Hedberg, Caroline Alvebratt

Testa ditt företag

I testet får du hjälp att hitta dina immateriella tillgångar:

Testa ditt företag

PRV-skolan online för dig som vill veta mer

Vad behövs för att jag ska få ett varumärkes- eller designskydd? Vad innebär det att ha ett patent? Och vad krävs för att något ska ha upphovsrätt? I PRV-skolan får du kunskap om immateriella tillgångar och rättigheter, tillsammans med intressanta exempel från verkligheten

Till PRV-skolan online