Karolinska Institutet Innovations – om att publicera strategiskt
Inför immaterialrätt i doktorandutbildningen, tänk IP-strategiskt i publiceringarna och avsätt pengar i forskningsprojekt till nyttiggörande. Det är receptet på ett starkare innovations-Sverige. I alla fall om man frågar affärscoach Patrik Blomquist på Karolinska Institutet Innovations.
Sverige är bättre än vi tror på att ta vara på vår forskning, tror Patrik Blomquist. Tillsammans med kollegorna på Karolinska Institutet Innovations hjälper han forskarna och studenter att skapa företag och produkter av sin forskning.
Den klassiska konflikten mellan att publicera och patentera känner han till väl efter att ha disputerat i slutet av nittiotalet och sedan arbetat en period i läkemedelsbranschen. Det är vanligt att publiceringar tidigt i projektet sätter stopp för möjligheten att patentera när forskningen senare har lett till intressanta tillämpningar.
– Självklart ska forskare publicera. Så sprider vi kunskap som andra kan arbeta vidare på. Det är också forskarnas väg fram i karriären och en nödvändighet för att få forskningsmedel. Men genom att arbeta tillsammans kan vi planera publiceringen IP-strategiskt, säger Patrik Blomquist.
Spara godbitarna
Om en forskare till exempel har tio nya molekyler, alla lika intressanta ur forskningssynpunkt, men endast tre är lovande sett till en möjlig ny behandling för en sjukdom. Då kan man överväga att publicera de sju mindre lovande och ändå få nya anslag så att man kan fortsätta sin forskning.
– Då har man inte bränt sina skepp om man anar en framtida tillämpning. Därför är det viktigt att vi som rådgivare får komma in tidigt i processen. Vi hade gärna sett att en kurs om immateriella tillgångar finns med i doktorandutbildningen.
KI Innovations är det enda innovationscenter där man arbetar med hela kedjan från tidig inspiration, till rådgivning och företagsinkubation. Förutom övrig affärscoachning hjälper man forskarna med hur de kan tänka kring immateriella tillgångar och även ge råd kring pengar man kan söka.
– När idéer inte går att genomföra beror det oftast på två saker: antingen finns inte marknaden – det kanske redan finns ett tillräckligt bra preparat – eller så saknar man immateriella rättigheter.
Ofta går det många år från en första kontakt, till att en forskare hör av sig. Därför tar man även direktkontakt och erbjuder genomgång av projekt som till exempel fått uppmärksammade publiceringar eller stora anslag.
– Vi har även börjat med att para ihop forskningsgruppchefer med mentorer från näringslivet som kan bidra med sitt nätverk och kunskap kring IP, finansiering och kommunikation.
Öronmärk IP-pengar
För att Sverige ska bli ännu bättre på att ta tillvara vår forskning tycker Patrik Blomquist att man bör avsätta en del av varje forskningsbudget till nyttiggörande. Det skulle sedan kunna användas till affärsplaner, rådgivning och för att säkra immateriella rättigheter.
– Jag tycker den modell som redan finns i Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) är bra. Där utvärderas projekten bland annat på nyttiggörande och 3% avsätts till det som du inte får ut, utan måste ansöka om att få. Om man bara avsatte 1% av alla forskningsanslag skulle det ändå mångdubbla mängden pengar till innovationssystemet. Det skulle också bli tydligt att det här är en viktig del till varför vi forskar.
Intervjun gjordes 2021. Foto: Belova59, Niklas Ladberg
Testa ditt företag
I testet får du hjälp att hitta dina immateriella tillgångar:
PRV-skolan online för dig som vill veta mer
Vad behövs för att jag ska få ett varumärkes- eller designskydd? Vad innebär det att ha ett patent? Och vad krävs för att något ska ha upphovsrätt? I PRV-skolan får du kunskap om immateriella tillgångar och rättigheter, tillsammans med intressanta exempel från verkligheten